Blogg

Bild på boken Orädda städer - en guide till den globala municipalistiska rörelsen samt ett foto på Kate Shea Baird från Barcelona En Comú

Orädda städer – ett boksamtal med Kate Shea Baird

Vi pratar med Kate Shea Baird om boken Orädda städer. I samtalet deltar även Malin Widehammar som skrivit bokens svenska förord och Svante Malmström som jobbat med översättningen.

Varför är Orädda städer en viktig bok 2021? Vad är historien bakom boken? Och hur utvecklas de rörelser boken beskriver idag runtom i världen?

Orädda Städer handlar om vår tids nya medborgarrörelser – rörelser som med hjälp av deltagande demokrati, feministisk politik och nya former av organisering håller på att förvandla den lokala politiken runt om i världen.

Boken gavs ut på spanska, franska och engelska 2018-2019. Den svenska utgåvan är uppdaterad med ett nytt kapitel av Kate Shea Baird som skildrar rörelsens utveckling internationellt de senaste tre åren, samt ett nytt svenskt förord. Diskussionen förs på svenska i början och i slutet av webinariet. Samtalet med Kate är på engelska och tar upp ungefär en timme i mitten.

När? Lördag 17 april, kl.15.00-17.00

Var? Boksamtalet äger rum på webben. För att kunna delta i samtalet behöver du anmäla dig i förväg och koppla upp dig på zoom.

Anmälan? Anmäl dig till webinariet här: us02web.zoom.us

Facebook? Meddela gärna även på Facebook att du tänker delta, samt dela och sprid till dina vänner: https://fb.me/e/1ob0oYw1b

Arrangörer: Boksamtalet arrangeras i samarbete med internationella Fearless Cities-nätverket, samt med Färnebo folkhögskola.
http://fearlesscities.com/
http://farnebo.se/

Behöver vi socialekologi?

I år är det 100 år sedan Murray Bookchins födelse. Genom att återpublicera Bookchins texter på svenska hoppas vi få igång ett samtal om hans politiska idéer och analyser.
Vi samlar successivt allt vi publicerar med anledning av detta på sidan Murray Bookchin 100 år.


What is Social Ecology? publicerades första gången 1993 i Environmental Philosophy: From Animal Rights to Radical Ecology, red. Michael Zimmerman (Prentice Hall). Den reviderades 1996 samt sommaren 2001 inför utgivning på svenska i essäsamlingen Perspektiv för en ny vänster (Frihetlig Press). Det är en nyckelessä för att förstå Bookchins politiska filosofi. Här försöker han sammanfatta det övergripande perspektiv på naturhistoria och social historia som han i andra verk utvecklat mer ingående och som kommit att definiera socialekologi som begrepp. Bland mycket annat diskuteras här ojämlikhetens och hierarkiernas uppkomst i samhällsutvecklingen, relationen mellan natur och kultur, samt vad som krävs för att skapa ett ekologiskt samhälle.

Läs essän här!





Feminism och municipalism

Idag firar vi Internationella kvinnodagen, bland annat genom att uppmärksamma feminismens centrala plats i den internationella municipalistiska rörelsen som växt fram under det senaste årtiondet. Vi uppmärksammar också kopplingen mellan feminism, municipalism och antimilitarism.

I lokalpolitiken är kvinnor i likhet med utrikesfödda och unga underrepresenterade. I våra kommuner är också sådant som traditionellt har förknippats med kvinnligt arbete såsom omsorg i hög grad underbetalt och underfinansierat. Det finns en allmän medvetenhet om detta, men ändå sker ansträngningarna att förändra detta alldeles för långsamt.

De nya municipalistiska rörelserna i Europa talar om behovet av att ”feminisera politiken”. Detta handlar om att få till en starkare representation av kvinnor samt att genomföra feministisk politik i samhället, bland annat genom att förändra hur olika sorters arbete värderas och avlönas. Men minst lika viktigt betonar Laura Roth, från Barcelona en Comú, så handlar det om att förändra hur vi överhuvudtaget gör politik, den politiska kulturen, våra relationer till varandra och vårt sätt att arbeta för samhällsförändring.

Tillsammans med Irene Zugasti Hervás och Alejandra de Diego Baciero har Laura Roth sammanställt verktygslådan och rapporten Feminize politics now! som beskriver hur de nya municipalistiska rörelsernas feminism fungerar i praktiken.

I denna presentation från 18 november 2019 beskriver Laura Roth hur den municipalistiska feminismen fungerar:

Laura Roth beskriver vad som ligger bakom rörelsens slogan om ”feminisera politiken”.

Hilary Wainwright är en annan aktivist som starkt identifierar sig med den nya municipalistiska rörelsen. Hon har varit en mycket produktiv författare under flera årtionden och argumenterar för en ny lokalt förankrad vänster, med starkt fokus på deltagardemokrati. Detta gör hon bland annat i boken A New Politics from the Left.

I artikeln ”Municipalism and feminism then and now” blir hon intervjuad av Jo Littler. Hon delar här med sig av reflektioner kring municipalismen i Storbrittanien. I artikeln reflekterar hon också kring kopplingarna mellan feminism, municipalism och antimilitarism genom att reflektera kring erfarenheterna från rörelsen för att ställa om militärindustrin Lucas Aerospace till civil produktion.

Idag när både nationalismen och militarismen försöker etablera sig som det nya ”normala” är det centralt att skapa en både internationalistisk och intersektionell rörelse som klarar av att mobilisera brett för ett annat sätt att tänka kring och investera i framtiden. Upprustningen som politikerna enats kring tar resurser från det gemensamma som istället borde investeras i att skapa städer för alla, boende för alla, hållbara transporter, en hållbar energiförsörjning i Sverige, Europa och hela världen och ett nytt sätt att producera välfärd åt alla.

De erfarenheter från kampen om Lucasindustrierna som Hillary Wainwright talar om påminner oss om de kopplingar som finns mellan att jobba för fördjupad demokrati och för omställning av militärindustrin som redan Alva Myrdal talade om.

Ladda ner artikeln ”Municipalism and feminism then and now” här!*

* Artikeln är gratis att ladda ned, men måste ändå beställas för att nedladdning ska fungera.

Obs! Feministisk municipalism och antimilitarism är teman som kommer tas upp i distanskursen Orädda städer som går av stapeln 12 april – 14 juni. Vill du lära dig mer om och diskutera dessa frågor är du varmt välkommen att ansöka till kursen idag!

Orädda städer på gång!

Text: Jonathan Korsar

Krisernas och folkrörelsernas Europa existerade även innan pandemin slog till. Det är hoppingivande att se att de demokratiska rörelsernas Europa också är mycket aktivt i att hantera krisen.

I till exempel Frankrike har de rörelser som hade uppstått innan pandemin, såsom gula västarna, under pandemin på allvar klivit in i och börjat omforma kommunalpolitiken.

Anne Hidalgo, borgmästaren i Paris, och hennes plattform Paris en Commun har t.ex. satsat på att skapa 15-minuters staden. Inom 15 minuter ska alla medborgare i Paris kunna ta sig till jobb, skolor, parker, butiker och annat de behöver röra sig till i sin vardag.

Detta nyhetsinslag från BBC beskriver satsningar i Paris på 15-minuters staden.

Hidalgo och hennes Paris en Commun är långtifrån ensamma om att ta sats under pandemin. I förra årets lokalval i Frankrike såg 66 städer helt nya oberoende lokala medborgarplattformar ta över makten i kommunalpolitiken. Högt upp på dagordningen för dessa lokala medborgarplattformar står arbetet med att fördjupa demokratin och konfrontera sociala orättvisor. I Paris har de till exempel arbetat med deltagande budget för att göra fler medborgare direkt delaktiga i beslutsfattandet kring kommunens investeringar.

Liknande rörelser har också växt fram i en rad städer runtom i såväl som utanför Europa under det senaste 10 åren, ofta som ett direkt svar på den nedskärningspolitik som många länder upplevt i kölvattnet av finanskrisen 2008. Dessa rörelser har ofta en tydlig feministisk agenda och talar ofta om att feminisera politiken. De har ett starkt fokus på allas rätt till staden, vilket lyfts fram inte minst nu under pandemin. De fokuserar mycket på allas rätt till en bostad och de strävar liksom Paris en Commun efter att på olika sätt skapa verklig delaktighet i den lokala demokratin. De jobbar för att stärka lokal ekonomi och satsningar på mer kooperativt företagande.

Förutom de kanske mer välkända spanska och de redan nämnda franska rörelserna finns rapporter om så kallat municipalistiska* medborgarplattformar i bland annat Argentina, Polen, Tyskland, Storbritannien och Libanon.

* Plattformarna kallas municipalistiska, eftersom de fokuserar på kommunen vilken på spanska, franska och engelska benämns municipio, municipalité respektive municipality.

En ny municipalism – snart även i Sverige?

Frön till till en ny municipalism även i Sverige finns möjligen i städernas rörelser mot renovräkningar och för allas rätt till ett bra boende och i lokala rörelser mot rasism och i rörelser för att försvara vår gemensamma välfärd. Den allmänna utvecklingen mot ett hårdare klassamhälle som vuxit fram genom årtionden av nyliberal politik och den växande klyftan mellan stad och land, liksom den tilltagande segregationen i Sverige tvingar i vilket fall som helst fram nya politiska mobiliseringar.

Det är också ett faktum att kommunen är en öppen arena, även om dess demokrati är rätt hårt ansatt efter kommunsammanslagningar och årtionden av marknadsanpassning. Kanske kan frön till en municipalistisk rörelse i Sverige också gro ur ett förnyat intresse för lokalt kooperativt företagande, bygdebolag och ur rörelser för verkligt medbestämmande på arbetsplatserna? Kanske ser vi frön till en ny municipalism i trenden mot att allt fler lokala listor ställer upp i de kommunala valen? Och i initiativen för att få kommuner även i Sverige att pröva sig fram med olika former av deltagande demokrati?

Ovanstående är några av de rörelser och utvecklingstendenser i det svenska samhället som liknar det vi sett runtom i och utanför Europa de senaste årtiondet.

  • Vill du lära dig mer om de nya rörelserna i och utanför Europa?
  • Vill du lära dig mer om vad de lyckats åstadkomma praktiskt?
  • Och är du nyfiken på vad det skulle kunna innebära att göra din egen stad till en ”orädd stad”?

Då kan du snart läsa mer om de här rörelserna även på svenska! I sommar kommer nämligen boken Orädda städer – en guide till den globala municipalistiska rörelsen. Boken gavs ut på spanska, franska och engelska 2018-2019, och är nu i samband med den svenska utgåvan uppdaterad med ytterligare ett kapitel som skildrar utvecklingen internationellt de senaste 3 åren.

Du kan även delta i distanskursen med samma namn som boken, som ges på Färnebo folkhögskola 12 april – 14 juni. I kursen kommer vi utgå från boken, våra egna städer och en rad kompletterande material, till exempel pedagogiskt material producerat av rörelsen för orädda städer i Frankrike. Vi ser framemot att ha dig med på kursen!

Läs mer och ansök här!

Nedan några av de 140 personer som bidragit till texterna i boken samt den kommande bokens omslag.

Caren Tepp, Ciudad Futura i Rosario (Argentina)
Giuseppe Micciarelli, Massa Critica i Neapel (Italien)
Claudia Delso, Marea Atlántica i Coruna (Spanien)
Gerardo Pisarello, Barcelona en Comú (Spanien)
Fátima Taleb, Badalona en Comú (Spanien)
Laura Pérez, Barcelona en Comú (Spanien)
Boken Orädda städer som kommer i sommar på svenska!

Bilden är från ett medborgarmöte i Barcelona, där rörelsen för Orädda städer varit mycket framgångsrik. Foto: Barcelona en Comú.

Läs distanskurs med oss i april-juni!

Nu gör Demokratisk Omställning i samarbete med Färnebo folkhögskola med flera en kurs för dig som vill lära dig mer om hur din stad kan tackla de växande klyftorna, det demokratiska underskottet och klimatkrisen!

Vi kommer att läsa och tillsammans diskutera antologin Orädda städer – en bok som beskriver framväxten av en rörelse som arbetar på nya sätt för att främja gemensam välfärd och deltagande demokrati. Boken innehåller en presentation av ett femtiotal lokala rörelser runt om i världen.

– Men kursen handlar inte enbart om större städer i andra länder. Fokus ligger istället på kommuner i allmänhet, och i Sverige klassas ungefär hälften av dessa som ”Mindre städer och landsortskommuner”. Det vi kommer att jobba med är frågan hur lokala rörelser och kommuner kan jobba på ett offensivt sätt, utan rädsla med framtidsfrågorna, förklarar Jonathan Korsár som är lärare på den kommande kursen.

I kursen är målet att undersöka hur läget ser ut i våra kommuner runtom i Sverige, och eventuellt även på andra platser i Skandinavien.

– Hur jobbar kommuner med deltagande demokrati? Finns det en politik mot segregering och ökande klyftor? Vad kan och behöver göras mer för att tackla både klimatnödläge, sociala klyftor och demokratiunderskottet? Vad kan vi lära av medborgarrörelser och kommuner i Europa och Sverige? Och hur blir du och jag delaktiga i att skapa de orädda kommuner som behövs nu? Det är några av de frågor som kursen kommer brottas med, fortsätter Jonathan.

Kursen startar i april 2021 i samband med att boken Orädda städer publiceras på svenska. Boken har tidigare publicerats på franska, spanska och engelska.

Till vem vänder sig kursen?

Till dig som är intresserad av demokrati- och samhällsfrågor. Det krävs ingen särskild förkunskap, men du bör vara intresserad av möjligheterna att jobba lokalt för en demokratisk och solidarisk samhällsförändring. 

Kursens syfte

Målet med kursen är att du ska få öva dig i att formulera förslag på förändring och tänka kring hur du kan jobba för förändring lokalt där du bor. Detta får du lära dig mer om bland genom att studera den internationella rörelsen för orädda städer och de strategier och teorier för organisering och samhällsförändring som den använder sig av.

Är ni flera i en lokalt förankrad förening är ni också välkomna att inom ramen för kursen arbeta med hur er förening kan arbeta för en orädd stad lokalt i de sammanhang där ni är aktiva. Vill ni ha ett sådant fokus så nämn gärna det i det personliga brev som ni skickar in ihop med er ansökan till kursen!

Detta förväntas du kunna efter avslutad kurs

  • Beskriva och förklara vad rörelsen för orädda städer jobbar för.
  • Föreslå lokala steg mot att skapa orädda städer.
  • Beskriva och analysera olika möjliga hinder såväl som öppningar för att skapa orädda städer.

Kursupplägg

Kursen är 10 veckor lång. Varje vecka läser vi i boken Orädda städer, samtidigt jobbar du under flera veckor med att beskriva och reflektera kring din ort, dess utmaningar och möjligheter. Det senare gör du bland annat genom att öva på att formulera lokala politiska förslag.

I tillägg till boken Orädda städer och material som du själv söker upp om din ort kommer du att få ta del av andra relevanta föredrag, artiklar, filmer och radioprogram. 

Första och sista veckans träffar sker på lördagar kl. 14.00-17.00. Övriga träffar sker på tisdagar kl. 18.30-20.30.

Kursen består av följande delmoment: 

  • Webinarium och boksläpp för Orädda städer 
  • Vad är “municipalism”? 
  • Hur ser det ut hos dig? Bor du i en rädd eller i en orädd stad? 
  • Hur jobbar rörelsen lokalt för orädda städer?
  • Möjliga steg för att skapa orädda städer
  • Den internationella rörelsen
  • Fördjupningsarbete

Bra att veta

Sista ansökningsdatum: 28 mars 2021

Startdatum: 12 april 2021

Slutdatum: 18 juni 2021

Kurslängd: 10 veckor.

Studieform: Halvfart.

Plats för kurs: Distans.

Kostnader: Att studera på Färnebo folkhögskola är kostnadsfritt. En administrativ avgift på 200 kr/termin tillkommer. Boken Orädda städer bekostas av dig som kursdeltagare. Övrigt digitalt studiematerial är gratis.

Lärare och kontaktperson: Jonathan Korsar, jonathan.korsar@farnebo.se

Ansök idag!

Ansök till kursen på här på Färnebo folkhögskolas webbplats!