Grön rättvis nystart 8-9 augusti!

Demokratisk Omställning kommer att medverka i ett rådslag 8-9 augusti om en Green New Deal för Sverige!

Du är välkommen att delta via videolänk hemifrån – eller var du än råkar befinna dig denna augustihelg! Det kommer också att gå att delta på plats på Färnebo folkhögskola vid Dalälven, samt vara med på lokala möten i Göteborg, Malmö, Umeå och Stockholm. 

Under rådslaget kommer följande frågor att diskuteras:

  • Hur kan vi skapa meningsfulla jobb samtidigt som vi tacklar klimatkrisen och bygger ett robustare samhälle? 
  • Hur gör vi en grön och rättvis nystart till ett kraftfullt svar på den ekonomiska kris som landet och världen gått in i under coronaepidemin?
  • På vilket sätt kan en sådan satsning möta klimatutmaningen, och samtidigt minska sårbarheten och klyftorna i dagens samhälle; mellan stadsdelar, fattiga och rika, stad och land?
  • Hur kan industrin ställas om?
  • Kan en grön rättvis nystart bidra till ökad demokrati?
  • Hur kan vi formulera förslag och driva på för en sådan lokalt och regionalt?

Här hittar du programmet och här anmäler du dig! 

Initiativtagare är Klimataktion, Jordens Vänner, Klimatriksdagen och Färnebo folkhögskola.

Välstånd åt alla i staden och på landet! Global Teach-In 15 juni

Coronakrisen har förvärrat konsekvenserna av redan existerande ojämlikhet och en åtstramningspolitik som förts sedan länge. Den har satt fokus på frågor om hur arbetet är organiserat och vilka som har välstånd och kan tillhandahålla varor och tjänster.

I detta webinarium kommer vi att fokusera på tre modeller för att organisera arbete, produktion och konsumtion. Dessa modeller är tre exempel på ”lokalt gemensamt välståndsbyggande” (på engelska Community Wealth Building).

Vi kommer att undersöka hur dessa modeller kan hjälpa oss att främja en mer rättvis fördelning av ekonomisk makt, en helt central fråga med tanke på dagens globala situation med massarbetslöshet, fattigdom och social oro i våra städer. Ett centralt deltema är hur vi kan jobba med livsmedels- och jordbrukssektorn.

När?

På måndag 15 juni 2020, klockan 18.00-20.00 (svensk tid) är du varmt välkommen att delta på webinariet Reclaiming Urban and Rural Power: Models for Wealth Accumulation in an Age of Austerity.

Tre talare medverkar:

Mathew Brown kommer att diskutera den s.k. Prestonmodellen där kommunen tillsammans med olika ”ankarinstitutioner” och andra partners har främjat ett system för att bygga välstånd lokalt i Preston och Lancashireregionen. I denna modell tar lokalbefolkningen kontroll över den ekonomiska utvecklingen så att fördelarna med lokal tillväxt kan investeras lokalt. Lokala institutioner bidrar till att förankra produktiva investeringar och främjar integration och ett mer rättvist samhälle. Prestonmodellen ses ofta som ett av de viktigaste lokalekonomiska utvecklingsinitiativen i Storbritannien med betydelse även för många andra lokalsamhällen, både i det globala nord och syd.

Jenny Gkiougki kommer att berätta om Agroecopolis ansträngningar att organisera det de kallar ”en rikstäckande kampanj i digitala och sociala medier för att främja lokala direktförbindelser mellan producenter och konsumenter över hela landet.” Hon förklarar att denna kampanj förbinder städernas livsmedelskonsumenter och med landsbygdens producenter via sociala medier. Å ena sidan är ”konsumenter som bor i våra städer (både i storstäder och mindre städer) … oroade över säkerheten i stora trånga butiker; intresserade av att äta sunt och skydda sina familjer i en tid av osäkerhet.” Å andra sidan söker jordbrukarna nya marknader för sina produkter samtidigt som de behöver rekrytera mer arbetskraft.

Sebonkile Thaba är aktiv i ett större nätverk som arbetar med kooperativ utveckling i Sydafrika. Hon kommer att berätta om några olika kooperativa projekt i Sydafrika, samt om hur de främjar mer resilienta lokalsamhällen. Hon kommer att ta upp fördelarna med diversifierad livsmedelsproduktion, samt vinsterna av att odla mer tork-resistent sötpotatis. Genom att arbeta med den senare grödan längs hela värdekedjan kan fattigdom bekämpas, tex går det att framställa yoghurt baserad på sötpotatis. Utvecklingen av denna produkt har hjälpt jordbrukarna att nå en större marknad för sina produkter. Detta har skett genom att landsbygdens jordbruk länkats till industriell framställning av olika produkter som juice, chips, bröd och alkoholhaltiga drycker baserade sötpotatis.

Diskussionen kommer att modereras av Jonathan Michael Feldman, Stockholms universitet och Sizwe Mkwanazi, Africa Cooperatives Institute of South Africa.

För mer information, kontakta @globalteachin (Twitter); globalteachin@gmail.com

OBS! Du tittar på webinariet här: https://www.facebook.com/globalteachin/

Rapport från Global Teach-In 26 maj

För den som inte hindras av språkbarriären och tar sig tid att läsa är detta en mycket intressant rapport som verkligen fördjupar perspektiven på utmaningarna som vi står inför. Den bör med fördel läsas av och diskuteras i grupper som jobbar för att ställa om samhället ”underifrån”, såväl som ”uppifrån”. För att demokratisera krisen behöver vi en sammanhängande strategi för förändring!

Läs rapporten här!

Hur kan vi demokratisera krisen och framtiden?

Text: Jonathan Korsar, Foto: Adam Smigielski, Unsplash

Vi lever i en tid av sammanlänkade kriser. Den senaste i raden av kriser, den som uppstått till följd av Coronaviruset, har blottlagt hur sårbara våra samhällen är. Pandemin har lett till vad som närmast kan liknas vid en global ekonomisk kollaps. För att bygga upp våra samhällen igen, och dessutom ta itu med en annan minst lika allvarlig kris, klimatkrisen, behöver vi investera 100-tals miljarder i en grön återhämtning. En sådan återhämtning, en Green New Deal, skulle bestå i att vi mobiliserar alla medel till den nödvändiga omställningen, bland annat genom lån och genom att pensionsfondernas enorma kapital sätts i arbete för att säkra framtiden. En viktig fråga i sammanhanget är dock: Hur undviker vi att de satsningar som ska göras förstärker rådande klyftor och skeva maktförhållanden? 

I Sverige har vi inte haft så mycket till diskussion om det som i både USA och Europa kallas för en Green New Deal, det vill säga ett massivt investeringsprogram för att klara klimatmålen och ställa om till hållbar utveckling. Under 2019 satte dock en diskussion igång med utspel från Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU och S-föreningen Reformisterna. Utspelen i fråga satte fingret på att regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet utåt ger sken av att de klimatpolitiska initiativ som tagits under nuvarande och tidigare mandatperiod varit ambitiösa, men att så är inte fallet. Det senare har också påpekats av klimatpolitiska rådet, ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan med uppgift att utvärdera regeringens klimatpolitik, som krasst konstaterat att vi, trots regerings retorik, fortfarande var långt ifrån en tillräckligt ambitiös klimatpolitik i Sverige. Storleken på satsningarna för att ställa om Sverige till hållbar utveckling är kort och gott alldeles för små.

Hur stora satsningar behövs då? Det finns olika uppskattningar av hur mycket en Green New Deal skulle kosta. Men det som är gemensamt för dessa är att de generellt handlar om att omvandla den årliga klimatbudgeten till en samhällsbyggnadsbudget som är mångfaldigt större än idag. Enligt KTH-proffessorn Staffan Leastadius skulle en årlig budget för en Green New Deal kunna behöva landa i samma storleksordning som regeringens räddningspaket på runt 300 miljarder

Det må låta som mycket men det ska ställas i relation till att ett sådant program skulle skapa arbetstillfällen, säkra framtiden och inte minst, om utformat på rätt sätt, innebära ett samhällsprojekt för människor att samlas kring. 

Coronakrisen tvingar fram prioriteringar

Coronakrisen har varit förtjänstfull på några sätt. Inte minst har krisen tydligt påvisat  ihåligheten i allt tidigare prat från politiskt håll om att det inte finns “utrymme” för några satsningar. Helt plötsligt har resurser som tidigare “inte fanns” gjorts tillgängliga för samhället. Ett exempel på det är de summor som gjorts tillgängliga för att rädda ekonomin. I mars ordnade regeringen och stödpartierna 300 miljarder till näringslivet, men en fråga vi måste ställa oss är hur dessa och kommande medel som kommer att satsas kan ta oss ur krisen?

Chalmersprofessorn Tomas Kåberger har mycket riktigt påpekat att Coronakrisen tvingar vår regering att bekänna färg. Vill regeringen verkligen ställa om? Eller är de nöjda med att bara försöka grönmåla status quo? Kommer de exempelvis att rädda SAS och andra helt fossilberoende verksamheter eller kommer de investera i de verksamheter och företag som kan driva fram en hållbar utveckling? En del stöd har redan idag betalats ut utan tydliga motkrav, och kanske har det varit motiverat för att hindra fler arbetare från att kastas ut i arbetslöshet. Men långsiktigt, och då pratar vi både om de kommande månaderna och de kommande åren, så måste krishanteringen antingen omvandlas till en ambitiös Green New Deal eller så kommer vi att få se den dörr som nu öppnats för ett hållbart samhällsbygge att med rejäl kraft slängas igen rakt i ansiktet på oss. 

En demokratisk deal

Även om förmågan att göra prioriteringar och volymen på satsningen är två helt centrala frågor att fokusera på så finns det fler frågor att diskutera. Kan till exempel satsningen göra något åt det demokratiska underskottet i Sverige? Kan satsningen bidra till att återupprätta en fungerande relation mellan stadsbygd och landsbygd

Vill vi att omställningen ska bygga en verkligt hållbar utveckling behöver vi fokusera på att få till inte enbart en grön, men också en demokratisk new deal. Detta handlar om att använda den ekonomiska och tekniska omställningen till att samtidigt minska samhällets klyftor och stärka folkflertalets makt över samhällsutvecklingen. Det handlar om att tackla det väl belagda demokratiska underskottet i Sverige samtidigt som vi tacklar bristen på ekologisk hållbarhet.

Hur kan vi göra detta rent praktiskt? 

Här följer några av de förslag som rörelsen för en Green New Deal för fram i Europa och USA:  

  • Använd lokalt gemensamt välståndsbygge för att driva på för hållbar utveckling på kommunal och regional nivå. Detta handlar bl.a. om att kommuner, regioner, högskolor mfl använder sin upphandling av varor och tjänster för att stärka lokalt hållbart företagande samt skapandet av en mer stabil lokalekonomi. På engelska kallas detta Community Wealth Building, och är något som vuxit fram allt starkare de senaste årtiondet på olika håll i världen. Platser som utmärkt sig här är bland annat Cleveland i USA och Preston i Storbrittanien, men det finns fler exempel från hela Europa på hur kommuner utforskar hur de kan göra mer med sina resurser genom att noga tänka igenom vad de upphandlar och hur. Utöver att jobba med upphandling handlar lokalt gemensamt välståndsbygge om att skapa en ökad mångfald inom den lokala och regionala ekonomin, med större inslag av demokratiska och kooperativa företag. Till exempel kan ett stärkande av energikooperativ på det sätt som nämndes ovan vara en del av en strategi för lokalt gemensamt välståndsbygge. Andra delar i en sådan strategi kan handla om att höja de lägst betaldas löner överlag. Och en annan del kan handla om att stötta skapandet av ortsbaserade företag med fokus på att driva lokal utveckling till exempel på landsbygden eller i en stadsdel. (På engelska kallas sådana företag Community Development Corporations och på svenska kallas de bygdebolag.)

Ovanstående är bara några av de delar som borde vara med i en demokratisk Green New Deal för Sverige, för att den också ska bidra till att minska klyftorna i samhället – mellan rika och fattiga, mellan olika stadsdelar, och mellan stad och landsbygd.

Det är viktigt att vi inte blir ensidiga i våra diskussioner om en Green New Deal för Sverige, eller när vi fördjupar diskussionen om den gröna nya giv som nu Ursula van der Leyen hävdar kommer vara EUs program för att lyfta Europa ur den europeiska krisen. Vi kommer inte långt med för lite pengar. Vi kommer heller ingenstans utan en förmåga att prioritera åtgärder som både minskar koldioxidutsläppen, förbättrar ekologin och bidrar till social rättvisa och fördjupad demokrati. Låt oss därför kämpa på alla nivåer för en deal som inte bara är stor nog, och som kommer i rätt tid, men som samtidigt är tillräckligt sofistikerad för att inte bara tackla den ekonomiska och ekologiska krisen utan också samhällets demokratiska underskott. Vi behöver demokratisera både krisen och framtiden!

Demokratisera krisen! – Global Teach-In 26 maj

Demokratisk Omställning är med och arrangerar Global Teach-in: Democratize the Crisis 26 maj. Vi är med och bjuder in till två lokala möten i Sverige, ett i Göteborg och ett på Färnebo folkhögskola i Gävleborg, samt ett i Finland. Det kommer också att vara ett möte i Stockholm.

Global Teach-In: Democratize the Crisis kommer vara ett lika mycket ett lokalt som internationellt samtal där du är med och diskuterar lösningar på krisen tillsammans med Hillary Wainwright, David Graeber, Dario Padovan samt mötesdeltagare från minst 28 orter i 17 länder.

Första en och en halv timmen blir det inledningar med ovan nämnda talare, därefter blir det lokala diskussioner med hjälp av videokonferens och tredje timmen kommer alla att rapportera tillbaka från de lokala diskussioner i ett gemensamt internationellt forum.

Global Teach-In kommer att behandla dessa frågor:

– Är det möjligt och rimligt att återgå till det “normala” efter Coronakrisen? Om inte, hur demokratiserar vi krisen genom både omedelbara och långsiktiga lösningar?

– Hur kan vi främja en Green New Deal på både global och nationell nivå? Hur bör en sådan deal utformas? Och skaffar vi oss makt för att genomföra den?

– Hur kan vi främja lokal produktion och innovation av sådant som hälsomaterial, hållbar mat, förnybar energi och annat som ett svar på krisen?

– Hur kan vi ställa om olika sorters produktion för att understödja utvecklingen av ett hållbart och fredligt samhälle?

– Hur kan vi gå bortom långsamma, begränsade reformer och möta behovet av snabba, systemiska förändringar? Hur kan vi främja ekonomisk, politisk och medial demokrati?

När sker det i olika delar av världen?

7:00 i Los Angeles och San Francisco

9:00 i Madison, Wisconsin

10:00 i Ann Arbor; Boston; La Paz; och New York City

14:00 i Accra, Ghana15:00 i Bamenda; Lagos

16:00 i Köpenhamn, Köln, Johannesburg, Lusaka, Rom, Stockholm, Gävleborg

17:00 i Tammerfors

19:00 i Islamabad

19:30 i New Delhi

Vill du veta mer och delta? Gå med i Global Teach-In Gothenburg eller Global Teach-In: Democratize the Crisis i Gävleborg! Eller delta i mötet i Stockholm eller mötet i Finland.

Du kan även ta del av internationell inbjudan, länkar till andra lokala möten runtom i världen och bakgrundsmaterial på: www.globalteachin.com