Orädda städer på gång!

Text: Jonathan Korsar

Krisernas och folkrörelsernas Europa existerade även innan pandemin slog till. Det är hoppingivande att se att de demokratiska rörelsernas Europa också är mycket aktivt i att hantera krisen.

I till exempel Frankrike har de rörelser som hade uppstått innan pandemin, såsom gula västarna, under pandemin på allvar klivit in i och börjat omforma kommunalpolitiken.

Anne Hidalgo, borgmästaren i Paris, och hennes plattform Paris en Commun har t.ex. satsat på att skapa 15-minuters staden. Inom 15 minuter ska alla medborgare i Paris kunna ta sig till jobb, skolor, parker, butiker och annat de behöver röra sig till i sin vardag.

Detta nyhetsinslag från BBC beskriver satsningar i Paris på 15-minuters staden.

Hidalgo och hennes Paris en Commun är långtifrån ensamma om att ta sats under pandemin. I förra årets lokalval i Frankrike såg 66 städer helt nya oberoende lokala medborgarplattformar ta över makten i kommunalpolitiken. Högt upp på dagordningen för dessa lokala medborgarplattformar står arbetet med att fördjupa demokratin och konfrontera sociala orättvisor. I Paris har de till exempel arbetat med deltagande budget för att göra fler medborgare direkt delaktiga i beslutsfattandet kring kommunens investeringar.

Liknande rörelser har också växt fram i en rad städer runtom i såväl som utanför Europa under det senaste 10 åren, ofta som ett direkt svar på den nedskärningspolitik som många länder upplevt i kölvattnet av finanskrisen 2008. Dessa rörelser har ofta en tydlig feministisk agenda och talar ofta om att feminisera politiken. De har ett starkt fokus på allas rätt till staden, vilket lyfts fram inte minst nu under pandemin. De fokuserar mycket på allas rätt till en bostad och de strävar liksom Paris en Commun efter att på olika sätt skapa verklig delaktighet i den lokala demokratin. De jobbar för att stärka lokal ekonomi och satsningar på mer kooperativt företagande.

Förutom de kanske mer välkända spanska och de redan nämnda franska rörelserna finns rapporter om så kallat municipalistiska* medborgarplattformar i bland annat Argentina, Polen, Tyskland, Storbritannien och Libanon.

* Plattformarna kallas municipalistiska, eftersom de fokuserar på kommunen vilken på spanska, franska och engelska benämns municipio, municipalité respektive municipality.

En ny municipalism – snart även i Sverige?

Frön till till en ny municipalism även i Sverige finns möjligen i städernas rörelser mot renovräkningar och för allas rätt till ett bra boende och i lokala rörelser mot rasism och i rörelser för att försvara vår gemensamma välfärd. Den allmänna utvecklingen mot ett hårdare klassamhälle som vuxit fram genom årtionden av nyliberal politik och den växande klyftan mellan stad och land, liksom den tilltagande segregationen i Sverige tvingar i vilket fall som helst fram nya politiska mobiliseringar.

Det är också ett faktum att kommunen är en öppen arena, även om dess demokrati är rätt hårt ansatt efter kommunsammanslagningar och årtionden av marknadsanpassning. Kanske kan frön till en municipalistisk rörelse i Sverige också gro ur ett förnyat intresse för lokalt kooperativt företagande, bygdebolag och ur rörelser för verkligt medbestämmande på arbetsplatserna? Kanske ser vi frön till en ny municipalism i trenden mot att allt fler lokala listor ställer upp i de kommunala valen? Och i initiativen för att få kommuner även i Sverige att pröva sig fram med olika former av deltagande demokrati?

Ovanstående är några av de rörelser och utvecklingstendenser i det svenska samhället som liknar det vi sett runtom i och utanför Europa de senaste årtiondet.

  • Vill du lära dig mer om de nya rörelserna i och utanför Europa?
  • Vill du lära dig mer om vad de lyckats åstadkomma praktiskt?
  • Och är du nyfiken på vad det skulle kunna innebära att göra din egen stad till en ”orädd stad”?

Då kan du snart läsa mer om de här rörelserna även på svenska! I sommar kommer nämligen boken Orädda städer – en guide till den globala municipalistiska rörelsen. Boken gavs ut på spanska, franska och engelska 2018-2019, och är nu i samband med den svenska utgåvan uppdaterad med ytterligare ett kapitel som skildrar utvecklingen internationellt de senaste 3 åren.

Du kan även delta i distanskursen med samma namn som boken, som ges på Färnebo folkhögskola 12 april – 14 juni. I kursen kommer vi utgå från boken, våra egna städer och en rad kompletterande material, till exempel pedagogiskt material producerat av rörelsen för orädda städer i Frankrike. Vi ser framemot att ha dig med på kursen!

Läs mer och ansök här!

Nedan några av de 140 personer som bidragit till texterna i boken samt den kommande bokens omslag.

Caren Tepp, Ciudad Futura i Rosario (Argentina)
Giuseppe Micciarelli, Massa Critica i Neapel (Italien)
Claudia Delso, Marea Atlántica i Coruna (Spanien)
Gerardo Pisarello, Barcelona en Comú (Spanien)
Fátima Taleb, Badalona en Comú (Spanien)
Laura Pérez, Barcelona en Comú (Spanien)
Boken Orädda städer som kommer i sommar på svenska!

Bilden är från ett medborgarmöte i Barcelona, där rörelsen för Orädda städer varit mycket framgångsrik. Foto: Barcelona en Comú.

Läs distanskurs med oss i april-juni!

Nu gör Demokratisk Omställning i samarbete med Färnebo folkhögskola med flera en kurs för dig som vill lära dig mer om hur din stad kan tackla de växande klyftorna, det demokratiska underskottet och klimatkrisen!

Vi kommer att läsa och tillsammans diskutera antologin Orädda städer – en bok som beskriver framväxten av en rörelse som arbetar på nya sätt för att främja gemensam välfärd och deltagande demokrati. Boken innehåller en presentation av ett femtiotal lokala rörelser runt om i världen.

– Men kursen handlar inte enbart om större städer i andra länder. Fokus ligger istället på kommuner i allmänhet, och i Sverige klassas ungefär hälften av dessa som ”Mindre städer och landsortskommuner”. Det vi kommer att jobba med är frågan hur lokala rörelser och kommuner kan jobba på ett offensivt sätt, utan rädsla med framtidsfrågorna, förklarar Jonathan Korsár som är lärare på den kommande kursen.

I kursen är målet att undersöka hur läget ser ut i våra kommuner runtom i Sverige, och eventuellt även på andra platser i Skandinavien.

– Hur jobbar kommuner med deltagande demokrati? Finns det en politik mot segregering och ökande klyftor? Vad kan och behöver göras mer för att tackla både klimatnödläge, sociala klyftor och demokratiunderskottet? Vad kan vi lära av medborgarrörelser och kommuner i Europa och Sverige? Och hur blir du och jag delaktiga i att skapa de orädda kommuner som behövs nu? Det är några av de frågor som kursen kommer brottas med, fortsätter Jonathan.

Kursen startar i april 2021 i samband med att boken Orädda städer publiceras på svenska. Boken har tidigare publicerats på franska, spanska och engelska.

Till vem vänder sig kursen?

Till dig som är intresserad av demokrati- och samhällsfrågor. Det krävs ingen särskild förkunskap, men du bör vara intresserad av möjligheterna att jobba lokalt för en demokratisk och solidarisk samhällsförändring. 

Kursens syfte

Målet med kursen är att du ska få öva dig i att formulera förslag på förändring och tänka kring hur du kan jobba för förändring lokalt där du bor. Detta får du lära dig mer om bland genom att studera den internationella rörelsen för orädda städer och de strategier och teorier för organisering och samhällsförändring som den använder sig av.

Är ni flera i en lokalt förankrad förening är ni också välkomna att inom ramen för kursen arbeta med hur er förening kan arbeta för en orädd stad lokalt i de sammanhang där ni är aktiva. Vill ni ha ett sådant fokus så nämn gärna det i det personliga brev som ni skickar in ihop med er ansökan till kursen!

Detta förväntas du kunna efter avslutad kurs

  • Beskriva och förklara vad rörelsen för orädda städer jobbar för.
  • Föreslå lokala steg mot att skapa orädda städer.
  • Beskriva och analysera olika möjliga hinder såväl som öppningar för att skapa orädda städer.

Kursupplägg

Kursen är 10 veckor lång. Varje vecka läser vi i boken Orädda städer, samtidigt jobbar du under flera veckor med att beskriva och reflektera kring din ort, dess utmaningar och möjligheter. Det senare gör du bland annat genom att öva på att formulera lokala politiska förslag.

I tillägg till boken Orädda städer och material som du själv söker upp om din ort kommer du att få ta del av andra relevanta föredrag, artiklar, filmer och radioprogram. 

Första och sista veckans träffar sker på lördagar kl. 14.00-17.00. Övriga träffar sker på tisdagar kl. 18.30-20.30.

Kursen består av följande delmoment: 

  • Webinarium och boksläpp för Orädda städer 
  • Vad är “municipalism”? 
  • Hur ser det ut hos dig? Bor du i en rädd eller i en orädd stad? 
  • Hur jobbar rörelsen lokalt för orädda städer?
  • Möjliga steg för att skapa orädda städer
  • Den internationella rörelsen
  • Fördjupningsarbete

Bra att veta

Sista ansökningsdatum: 28 mars 2021

Startdatum: 12 april 2021

Slutdatum: 18 juni 2021

Kurslängd: 10 veckor.

Studieform: Halvfart.

Plats för kurs: Distans.

Kostnader: Att studera på Färnebo folkhögskola är kostnadsfritt. En administrativ avgift på 200 kr/termin tillkommer. Boken Orädda städer bekostas av dig som kursdeltagare. Övrigt digitalt studiematerial är gratis.

Lärare och kontaktperson: Jonathan Korsar, jonathan.korsar@farnebo.se

Ansök idag!

Ansök till kursen på här på Färnebo folkhögskolas webbplats!

Varför läsa Bookchin 2021?

Hur ska vi förstå vad det är som händer när tusentals människor samlas på torgen såsom i exempelvis Spanien och Egypten 2011? Vad är det för dynamik som uppstår när människor demokratiskt samverkar för att konfrontera orättvisor och dysfunktionella regeringar? Vilka alternativ till nationalism och centralstyre kan vi skapa genom att demokratisera våra politiska och ekonomiska institutioner?

För många av deltagarna i Indignados-rörelsen i Spanien, för många av de radikala kurder som skapat samhällsexperimentet Rojava mitt under pågående krig i Syrien, för många radikala miljöaktivister, och för allt fler ”municipalister” i städer som Barcelona, Beirut, Belo Horizonte och Belgrad, så har författaren och teoretikern Murray Bookchin framträtt som central för förståelsen av vår tid och dess problem, möjligheter och utmaningar.

Murray Bookchin föddes 14 januari 1921 i New York och idag torsdag 14 januari 2021 skulle han ha fyllt 100 år!

Vi vill uppmärksamma Bookchins ”100-årsdag” genom att idag påbörja den digitala publiceringen av olika essäer av Bookchin som översattes till svenska i början av 2000-talet. Bookchins idéer väckte under den perioden ett förhållandevis stort intresse inom delar av den svenska miljörörelsen och utomparlamentariska vänstern. Tre mindre publikationer med Bookchin gavs ut under åren 2000-2003: tidskriften Frihetlig press, nr 5, essäsamlingen Frihetlig socialistisk politik och essäsamlingen Perspektiv för en ny vänster.

Perspektiv för en ny vänster består av fem essäer som Bookchin skrev under 1980-, 90- och 00-talet. Detta var en av de mest produktiva perioderna i Bookchins författarskap, men hans politiska bana började redan i hans barndom. Murray Bookchin växte upp i 1930-talets krisdrabbade USA, hans föräldrar var judiska flyktingar från Ryssland och det var framförallt hans farmors revolutionära bakgrund och berättelser som väckte hans intresse. Han blev tidigt övertygad kommunist och engagerade sig bland annat fackligt under 1940-talet. Snart blev han dock desillusionerad av den traditionella arbetarrörelsen, inte minst av Stalinismen, men också mer generellt av det han uppfattade som en begränsad analys i marxismen.

Från 1950-talet och framåt har hans främsta gärning bestått i att söka förnya vänsterns politik och teoretiska grund. Med tiden kom han att odla och utveckla en unik syntes av marxistiskt, anarkistiskt och ekologiskt tankegods som ibland faller under benämningen ”Socialekologi” och ibland ”Kommunalism”, beroende på vilken del av hans tänkande man vill betona. Hans arbete har inspirerat många av oss som idag är aktiva i Demokratisk Omställning och de rörelser som vi samverkar med runtom i världen.

Först ut är essän Radikal politik i den avancerade kapitalismens tidevarv. Det är en text som diskuterar öppningarna för en ny form av medborgarrörelse med fokus på deltagardemokrati. Den både förespeglar och bidrar till att förklara bakgrunden till många av de municipalistiska rörelser som idag växer runtom i världen.

Vi samlar successivt allt vi publicerar med anledning av #Bookchin 100 år på den här sidan!

Genom att återpublicera Bookchins texter hoppas vi få igång ett samtal om hans politiska idéer och analyser. Läs gärna tillsammans med andra intresserade och diskutera! Vilken relevans har dessa idéer och analyser idag och för de rörelser vi deltar i? Hur kan de hjälpa oss att tackla vår tids sammanflätade kriser? Hur kan de omvandlas till praktisk handling?


Obs! Med anledning av Murray Bookchins 100-års jubileum har också ROAR magazine sammanställt en artikel vi varmt rekommenderar: ”Celebrating the power of ideas: a tribute to Murray Bookchin”.

Municipalize Europe!

Eller ”Kommunalisera Europa!” Det var slagordet och temat för en digital konferens 5 november 2020. Konferensen satte fokus på städers och kommuners viktiga roll för hanterandet av en rad brännande frågor i Europa idag. Konferensen samlade ”municipalister” från Spanien, Frankrike och många andra delar av Europa.

I fokus stod en rad olika frågor, tex behovet av att kommuner:

  • tar hand om en större del av de pengar som budgeteras för återhämtning och rekonstruktion av Europas ekonomi,
  • tar ledningen i den gröna omställningen,
  • jobbar mer med deltagande former av demokrati, och
  • samverkar mer över nationsgränser.

Här går det att ta del av session 2 under konferensen:

Läs mer om konferensen och den växande municipalistiska rörelsen i Europa här:

https://minim-municipalism.org/debate/municipalize-europe

MINIM – här hittar du rapporter, nättidning, debatt och databas

MINIM – Municipalism Observatory är en resurs för kommunalister runtom i världen. En blandning av nättidning och researchverktyg samt plattform för debatt.

Här hittar du t.ex. saker att läsa om pågående sociala strider i Cape Town (Sydafrika), om rörelsen för demokrati i platta paket i Storbrittanien, en podcast om kommunalism under pandemin eller en rapport om kampen för att återkommunalisera energisektorn i Barcelona.

Kolla in MINIM och läs om många fler spännande exempel på kommunalism runtom i världen här!