Orädda städer snart i bokhandeln!

Text: Jonathan Korsár

Den som väntar på något gott väntar inte för länge… Förhoppningsvis är det så för er som väntat! Och för alla andra är det säkert bara en trevlig nyhet att en bok med titeln Orädda städer dimper ner i bokhandeln, lagom i tid för början på valrörelsen 2021.

Boken som sammanställdes av Barcelona en Com’u 2018 och därefter publicerades 2019 på engelska och franska, kommer alltså nu på svenska i slutet av januari! Den skulle kommit förra våren, sen hoppades vi få ut den i höstas, men nu är den hur som helst färdig! Och fin, läsvärd, utmanande, idérik! En bok som du vill läsa!

Finns det orädda städer i Sverige? Eller borde det finnas mer utav det? Kanske är detta en alltför uppenbart retorisk fråga. Men begreppet ”orädda städer” väcker intresse. Detta märkte vi inte minst förra året då vi arrangerade folkhögskolekurs med samma namn i samarbete med Färnebo folkhögskola.

I år när det närmar sig val kan en annan fråga vara värd att ställa. Vilka krafter skulle kunna förenas bakom kravet på att bygga en orädd kommunalpolitik? Jag menar då inte största allmänhet, men konkret där du bor. Det är en fråga värd att tänka kring.

I Sverige är vi vana med att politiken nationellt såväl som lokalt och regionalt är prydligt inrutad enligt partipolitikens logik. Men kanske är det inte något vi bara stillsamt ska acceptera som något givet. Många länder har skilda valdagar för de kommunala valen och det nationella valet. Ofta med den uttryckta intentionen att skapa mer intresse för vad som faktiskt pågår i kommunerna. Och ställa oss medborgare på ett tydligare sätt inför frågan: vad vill vi med vår kommun?

I Sverige tenderar kommunen att reduceras till ett administrativt område till den nationella politiken. Ett stort problem är att så få är delaktiga. Så många tycker, tänker, kommunicerar, men har alltför lite att säga till om. Samtidigt har partierna rekordfå medlemmar. Klyftan mellan förtroendevalda och allmänheten är med andra ord större ån någonsin. Alltför få är med i den politiska problemlösningen!

Lägg till det en ekonomisk utveckling som ökar segregationen, de ekonomiska och geografiska klyftorna. Med andra ord ett hårdare klassamhälle. Då har vi skapat den ekonomiska grogrunden för förbittring och hatpolitik, vilket vi också sett allt mer av i svenska politik de senaste årtiondet.

Men kan vi hoppas att de provocerande stora klyftorna också är grogrunden för nya demokratiska folkrörelser? Rörelser för lokal demokrati? Rörelser för solidaritet mellan olika delar av landet? Rörelser för solidaritet mellan människor med olika ursprung? Rörelser för en demokratisk omställning av arbetsliv och företagande i Sverige? För en grön omställning som gynnar och stärker både stad och land?

Låt oss hoppas det inför det nya året! Och de kommande åren! Programmet för Orädda städer – som det går att läsa om i den här nya boken – kanske inte vinner valen runtom i alla Sveriges kommuner i höst. Men kanske kan vi säga att det är en liten men viktig seger med varje ny grupp människor som får lära sig om den här rörelsen för orädda städer, och att det faktiskt finns en mångfald sätt att praktiskt göra saker annorlunda lokalt där vi bor, på ett sätt så att alla kan delta i och vinna något på politiken som förs.

Har du inte läst Orädda städer? Eller har du läst den men vill ge ett exemplar till en vän?

Beställ då boken redan idag från Lode förlag här: www.oräddastäder.se

Behöver vi en moralisk ekonomi?

I år är det 100 år sedan Murray Bookchins födelse. Genom att återpublicera Bookchins texter på svenska hoppas vi få igång ett samtal om hans politiska idéer och analyser.
Vi samlar successivt allt vi publicerar med anledning av detta på sidan Murray Bookchin 100 år.


Essän Market Economy or Moral Economy? publicerades ursprungligen i boken The Modern Crisis 1986. Texten bygger på ett anförande Murray Bookchin höll ett par år tidigare inför en sammankomst med ekologiska bönder och odlare. Han varnade här för konsekvenserna av framväxten av marknad för ekologiska produkter och för den affärsetik som han såg höll på att ta över den en gång så vitala mat-kooperativrörelsen i USA. Det ekologiska odlandets etiska dimensioner riskerar att gå förlorade. I kontrast till den opersonliga marknadsekonomi som förvandlar allt – även våra sociala och känslomässiga behov – till varor att köpas och säljas, föreslår han en ”moralisk ekonomi”. En sådan ekonomi skulle bygga vidare på traditionella värden som inbördes hjälp och komplementaritet inom ett ”socialt ekosystem”. Marknadens snävt ekonomiska utbyte skulle överskridas till förmån för en mer holistisk samhällsmodell styrd av etiska och moraliska överväganden. Texten bär tydliga spår av den tid och det sammanhang den är skriven i, men ger ändå en förvånansvärt träffande bild av vårt moderna samhälles opersonlighet, och pekar ut möjliga vägar framåt mot en mer mänsklig och demokratisk ekonomi.

Läs hela esään här!

Behöver vi konfederalism?

I år är det 100 år sedan Murray Bookchins födelse. Genom att återpublicera Bookchins texter på svenska hoppas vi få igång ett samtal om hans politiska idéer och analyser.
Vi samlar successivt allt vi publicerar med anledning av detta på sidan Murray Bookchin 100 år.


The Meaning of Confederalism publicerades ursprungligen hösten 1990 i nr 2 av tidskriften Green Perspectives. Den reviderades sommaren 2001 inför utgivning på svenska i essäsamlingen Perspektiv för en ny vänster (Frihetlig Press). Det är en text som diskuterar konfederalismen som politisk alternativ till nationalstaten och ett centraliserat styre. Den försöker besvara frågan hur en lokal, direkt och deltagande demokrati kan ”skalas upp” till att omfatta större regioner, utan att makten glider ur händerna på folket på gräsrotsnivå. Det är en modell som bygger på att låta makten strömma nedifrån och upp snarare än uppifrån och ned. I ljuset av dagens municipalistiska rörelse blir en sådan visionär diskussion åter mycket aktuell. Hur kan till exempel deltagande medborgarbudgetar i stadsdelar utvecklas till att omfatta hela städer? Hur kan landsbygdskommuner och mer urbana kommuner samverka för att tillgodose gemensamma behov? Bookchin tar sig an frågor som dessa på ett både praktiskt och principiellt plan och ger även exempel från historien på sammanslutningar av städer och byar.

Läs hela essän här!

Behöver vi socialekologi?

I år är det 100 år sedan Murray Bookchins födelse. Genom att återpublicera Bookchins texter på svenska hoppas vi få igång ett samtal om hans politiska idéer och analyser.
Vi samlar successivt allt vi publicerar med anledning av detta på sidan Murray Bookchin 100 år.


What is Social Ecology? publicerades första gången 1993 i Environmental Philosophy: From Animal Rights to Radical Ecology, red. Michael Zimmerman (Prentice Hall). Den reviderades 1996 samt sommaren 2001 inför utgivning på svenska i essäsamlingen Perspektiv för en ny vänster (Frihetlig Press). Det är en nyckelessä för att förstå Bookchins politiska filosofi. Här försöker han sammanfatta det övergripande perspektiv på naturhistoria och social historia som han i andra verk utvecklat mer ingående och som kommit att definiera socialekologi som begrepp. Bland mycket annat diskuteras här ojämlikhetens och hierarkiernas uppkomst i samhällsutvecklingen, relationen mellan natur och kultur, samt vad som krävs för att skapa ett ekologiskt samhälle.

Läs essän här!





Vad är radikal politik?

I år är det 100 år sedan Murray Bookchins födelse. Genom att återpublicera Bookchins texter på svenska hoppas vi få igång ett samtal om hans politiska idéer och analyser.
Vi samlar successivt allt vi publicerar med anledning av detta på sidan Murray Bookchin 100 år.


Radical Politics in an Era of Advanced Capitalism publicerades första gången 1989 i nr 18 av tidskriften Green Perspectives. Den reviderades sommaren 2001 inför utgivning på svenska i essäsamlingen Perspektiv för en ny vänster (Frihetlig Press). Det är en text som diskuterar öppningarna för en ny form av medborgarrörelse med fokus på deltagardemokrati. Den både förespeglar och bidrar till att förklara bakgrunden till många av de municipalistiska rörelser som idag växer runtom i världen. Här diskuteras kapitalismens utveckling, begränsningar i den marxistiska analysen, samt potentialen i en kommunalt baserad politik.

Läs hela essän här!