Kommunalt möte i Barcelona. Foto: Kate Shea Baird.

Kommunala folkrörelser i Spanien

Kommunalt möte i Barcelona. Foto: Kate Shea Baird.
Kommunalt möte i Barcelona. Foto: Kate Shea Baird.

Som en sista fallstudie i den här studiecirkeln om ”Demokratisk omställning i praktiken” vänder vi nu vår uppmärksamhet mot Spanien och de kommunala initiativ som ritade om den politiska kartan där i samband med kommunalvalen 2015. Vårt mål här är både att fördjupa oss i ett av dessa initiativ – Barcelona en Comú – samt lyfta på blicken och titta på hur dessa initiativ kan tolkas som en del av en större transnationell vändning i politiken.

Först zoomar vi in Spanien och utvecklingen i Barcelona.

På det stora hela har internationella medier tenderat att blanda ihop de lokala politiska initiativen i Spanien med Podemos, se till exempel hur BBC rapporterade om lokalvalet, och Reuters. Båda tenderar att se de lokala kommunala initiativen som inget mer än lokalavdelningar till Podemos.

I själva verket handlar det om oberoende lokala organisationer som samverkar genom regionala och nationella nätverk. Den politik de driver kallar de för ”municipalismo”, och det handlar i princip om samma kommunalism som vi tidigare i den här cirkeln fokuserat på. Den här kartan är ett försök att visa hur många dessa initiativ är och var de har vunnit betydande politisk makt efter valet 2015:

I följande två klipp presenterar initiativet i Barcelona sig själva inför valet 2015. Initiativet kallade sig själv först för Guanyem och ändrade därefter sitt namn till Barcelona en comú (ungefär ”Vårt gemensamma Barcelona”). OBS! Om du inte förstår spanska, så använd kugghjulet i nedre högra hörnet för att slå på engelsk text.

I valet vann de inte egen majoritet, men de har tillsatt Ada Colau – stadens nya borgmästare – och styr med stöd av av de gamla socialisterna.

Med hjälp av ”Storify” har de berättat sin egen historia på webben och vi ska ta en närmare titt på denna historia. Vi ska också titta på ett filmat samtal där en mindre grupp av deltagande i de nya kommunala initiativen reflekterar över sin rörelse. Slutligen ska vi läsa en artikel som försöker sätt in dessa lokalpolitiska spanska initiativ i ett transnationellt perspektiv.

Historien om Barcelona en Comú

Ta en titt på följande storify-sidor och läs kursivt eller mer noga beroende på tid och intresse. Sidorna består av twitterinlägg från olika tidperioder och ibland länkas det till artiklar eller videoklipp. Skumma twitterinläggen och välj själv hur mycket av det länkade materialet du tar del av, men försök skaffa dig någon sorts övergripande bild av vad Barcelona en Comú går ut på och vad de gjort eller försöker göra i Barcelona.

Ett samtal om den kommunala vändningen

Efter att du bekantat dig med storify-sidorna så titta på följande samtal om bakgrunden till den kommunala rörelsen och utmaningen att ta hand om våra städer. I dokumentären möter ni Gala Pin (Barcelona en comú), Francisco Jurado (Demo 4.0, OpEuribor), Marta Cruells (Barcelona en comú), Pablo Carmona (Ganemos Madrid) och Guillermo Zapata (Ahora Madrid).

 

(Om du kan spanska och vill ta del av fler intervjuer med aktiva i den kommunala rörelsen hittar du intervjuer här: http://municipalrecipes.cc/ )

Den kommunala vändningen som en transnationell rörelse?

De rörelser som framträtt i Spanien är inget isolerat fenomen, utan utgör en del av transnationell rörelse som sätter demokratisering av staden i fokus. Det hävdar i alla fall Bernando Gutiérrez i artikeln The Open Source City as the Transnational Democratic Future.

Läs artikeln på TNIs webbsida eller ladda ned den som pdf.

Artikeln ingår i TNIs nyss publicerade State of Power-rapport 2016.

 

Frågor att reflektera över och diskutera vecka 3 och framåt:

  • Vad tänker du om vad Barcelona en Comú åstadkommit hittills?
  • Vilka frågor får du utifrån materialet på Storify?
  • Vilka frågor eller insikter fick du av det filmade samtalet?
  • Vad tänker du kring perspektiven och idéerna som förs fram i artikeln ”The Open Source City as the Transnational Democratic Future”?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om nån eller några ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->

 

Extra för den som har tid och intresse:

Den kommunala rörelsen i Spanien har sina rötter i Indignados-rörelsen. Detta var den folkrörelse som 2011-2012 växte fram i protest mot nedskärningspolitiken, korruptionen i traditionella partier och det politiska etablissemangets oförmåga att  göra något meningsfullt för att hantera den ekonomiska krisen i Spanien. Här följer en dokumentär på franska med engelsk text som berättar om Indignados-rörelsens historia, samt en infografik som visar på den nya kommunalistiska rörelsens rötter.

What´s the recipe for a municipal movement? Illustration: María Castelló, CC-licens
What´s the recipe for a municipal movement? Illustration: María Castelló, CC-licens
Karta som visar de gränser som västra Kurdistan (Rojava) gjort anspråk på.

Den demokratiska utvecklingen i Rojava

Karta som visar de gränser som västra Kurdistan (Rojava) gjort anspråk på.
Rörelsen för ”demokratisk konfederalism” i västra Kurdistan (Rojava) har inte gjort anspråk på att bilda en egen stat vilket ovanstående karta kan antyda, men eftersträvar ”demokratisk autonomi” inom ramen för ett framtida, demokratiskt Syrien. Källa: Wikimedia Commons, www.commons.wikimedia.org

I studiecirkeln Demokratisk omställning i praktiken har vi under hösten undersökt öppningarna för en ny politik. Vi har haft ett fokus på Norden men också tagit del av förslag och analyser från övriga Europa och USA.

Nu vänder vi blicken mot Mellanöstern, och mer specifikt mot Rojava, ett litet område i Syrien som mitt under de pågående militära konflikterna inlett en grundläggande demokratisering av samhället.

I Rojava pågår flera demokratiseringsprocesser på en gång. Det handlar bland annat om att kvinnor tar plats i samhället och att en gräsrotsdemokrati utövas genom kvartersförsamlingar och kantonala parlament. Inspirationen kommer från Schweiz, från socialekologins politiska teori och städernas långa historia i området. Det handlar också om hur människor mitt under de svåraste villkoren vi kan tänka oss engagerar sig i ett självorganiserat bildningsarbete för att driva utvecklingen av ekonomiska och demokratiska alternativ framåt.

För att få en allmän bild av det som pågår ska vi ta del av diverse artiklar, ett föredrag och ett kort inslag från BBCs Our World. Artiklarna hämtar vi från bl.a. svenska Feministiskt Perspektiv och från amerikanska Financial Times och New York Times.

Först tar vi del av svenska journalisten Joakim Medin föredrag om Rojavas revolution på Luckan i Helsingfors 7 april 2015.

I reportaget ”De försvarar den tysta revolutionen i Rojava mot IS”, från augusti 2014, skildras kvinnornas deltagande i det som sker.

En mer allmän bild av det pågående demokratiseringsprojektet får vi i reportaget ”Power to the people: a Syrian experiment in democracy”, från 23 oktober 2015.

Denna bild utvecklas i reportaget ”A Dream of Secular Utopia in ISIS’ Backyard”, från 29 november 2015, där vi möter deltagare på ledarskapsutbildning vid en skola i Rojava.

I videoklippet ”Rojava: A democratic system in progress” diskuteras den pågående utvecklingen och särskilt några av de idéer som inspirerar demokratirörelsen i Rojava.

Frågor att reflektera kring  vecka 1 och framåt:

  • Vad kände du till om Rojava innan du tog del av ovanstående föredrag, reportage och videoklipp? Vilka nya saker lärde du dig av ovanstående (och eventuellt nedanstående)?
  • På vilket sätt tänker du att omvärlden borde förhålla sig till den pågående utvecklingen i Rojava?
  • Vilka frågor har du om den pågående utvecklingen?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om nån eller några ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->

Mer bakgrund och information om den aktuella situationen för den som har tid och intresse:
- Ett tips för den som har möjlighet är att gå till biblioteket och låna nr 13-14 av Arbetaren 2015 (27 mars - 9 april) som innehåller flera läsvärda artiklar om Rojava (s.16-21).
- P2P har gjort en sammanställning av olika artiklar på engelska med fokus på den demokratiska utvecklingen i Rojava här!
- Och på Joakim Medins webbsida går det att ladda hem flera reportage om utvecklingen i Rojava, Turkiet och Syrien.
- Artikeln "Dubbla fronter för kurder" i veckotidningen ETC, från 2015-08-31, ger perspektiv på den regionala utvecklingen.
- Det gör också artikeln "Trettioettåriga kriget" i tidningen Fokus - Sveriges Nyhetsmagasin, från 2015-09-15 (nr 38). 
- BBC-reportage "Syria´s secret revolution från 2014" ger också allmän bakgrund:

- Läs flera författare om den sammansatta situationen i Syrien i antologin Syrien - revolutionen, makten och människorna. Låna på biblioteket eller beställ här!
Ett vykort med hälsningar från den "nya ekonomin".

Social mobilisering och deltagande demokrati

Ett vykort med hälsningar från den "nya ekonomin".
Ett vykort med hälsningar från den ”nya ekonomin”. Källa: Dollars and Sense, www.dollarsandsense.org

Under rubriken Social mobilisering och deltagande demokrati ska vi diskutera vilka olika förändringsprocesser vi syftar på när vi talar om demokratisk omställning.

På sätt och vis har förståss hela studiecirkeln handlat om detta. I förra bloggposten poängterade vi till exempel att demokratisk omställning handlar om förändringar både inom den politiska och den sociala sfären. Men nu ska vi titta närmare på vad detta kan innebära  och diskutera för- och nackdelar med olika sätt att arbeta.

Deltagardemokratiska processer inom fyra olika ramar

Om vi gör en enkel kategorisering kan vi se att social mobilisering som involverar deltagardemokratiska processer kan ske inom fyra olika sammanhang.  Det kan ske:

  1. inom ramen för protest- och påverkansrörelser,
  2. inom ramen för olika sorters konsultationer i samband med lokala utvecklingsinitiativ, konfliktfrågor mm
  3. inom ramen för ekonomiska verksamheter kopplade till lokalsamhället eller regionen,  och slutligen
  4. inom ramen för den politiska kommunala demokratin

Det är viktigt att uppmärksamma alla dessa olika former av mobilisering och förändringsarbete.  Mobilisering med hjälp av deltagardemokratiska processer har alltid sitt värde och kan på olika sätt bidra till en demokratisk omställning av samhället. Olika former av mobilisering kan samspela med varandra, men var och en dem har också sina begränsningar. En deltagardemokratisk process kan också vara ”utspridd” på olika sorters sammanhang och därmed bestå av flera olika processer samtidigt.

Vidare kan det under olika perioder vara olika lätt att driva processer inom de olika ramarna. Till exempel  kan ekonomin vara en möjlig sfär att engagera sig i även när arbete inom protest- och påverkansrörelser är svårt. Eller så kan den politiska situationen göra det vanskligt att arbeta meningsfullt  inom den ekonomiska sfären eller inom den politiska kommunala demokratin, varpå vi kan vara nödgade att ganska ensidigt fokusera på protest- och påverkansarbete. I de flesta lägen framstår det dock som önskvärt att arbeta med parallella och länkade deltagardemokratiska processer.

Fyrstegsprogram för förändring

Nedan följer ett utkast på ett fyrstegsprogram för demokratisk omställning som involverar arbete med social mobilisering och deltagande demokrati inom alla fyra ovan nämnda ramar.

  1. Ringa in möjliga konflikter och ta striden!

Frågor som är aktuella och som folk bryr sig om är frågor vi måste ta upp och engagera oss i. Ser vi utmaningar eller frågor som allmänheten i nuläget inte verkar uppmärksamma? Då är det vår uppgift att förklara hur de saker folk bryr sig om hänger ihop med de utmaningar eller frågor vi ser. Folk bryr sig om väldigt olika saker så det finns alltid något sätt att göra en koppling.

När det finns en konflikt som engagerar människor brukar också människor bli mer öppna för att diskutera och ställa frågor om samhället i stort. Av inte minst detta skäl måste vi försöka vara uppmärksamma på vilka konflikter som går att få ett lokalt engagemang i. Kanske är det frågor som har med den lokala skolan att göra, kollektivtrafiken, möjligheterna att försörja sig på orten, eller kanske är det någon annan service som är hotad?

Det är en fördel att se på kommunen som en helhet och försöka se samband mellan utmaningar i staden och på landsbygden. I stan är det också värdefullt att titta på olika stadsdelars specifika utmaningar och problem.

2. Utnyttja befintliga möjligheter till delaktighet!

Även om vi inte lever i en direktdemokrati idag så finns det  en del arenor för deltagande demokrati och, när vi vill, social mobilisering i samhället. Det finns till exempel en mångfald av lokala föreningar, hyresgästföreningar, bostadsrättsföreningar, lokala utvecklingsföreningar, fackföreningar, idrottsföreningar osv. En lokal förening kan ha ett ganska begränsat ändamål men ändå vara en arena där olika frågor potentiellt kan lyftas och dryftas. Ofta är det också så att kommunen med jämna mellanrum bjuder in medborgarna till rådslag kring olika planer och intiativ. Detta skapa möjlighet till en begränsad, men ändå värdefull form för deltagande demokrati.

För även om vi ofta hittar den största makten och inflytandet koncentrerat där pengarna och väl förskansade ekonomiska intressen finns — t.ex. hos byggherrar, i den kommunala byråkratin eller i vissa delar av det lokalt betydelsefulla näringslivet — så förändrar inte detta att föreningar och folkliga processer som har mindre makt initialt kan skapa engagemang, opinion och kampvilja bland allmänheten. Detta kan stegvis eller i vissa lägen språngvis inom ganska korta tidsrymder rucka på maktbalansen när det gäller både problemformuleringen och det faktiska beslutsfattandet i samhället. Detta i sin tur kan öppna upp för mer långtgående förändringar, både inom den ekonomiska och politiska sfären.

Här en resurs som kan vara bra att känna till:

3. Bygg en demokratisk ekonomi!

Att det är viktigt och möjligt att engagera sig i utvecklingen av kooperativt, demokratiskt företagande har vi redan varit inne på. Utmaningen här är att inte enbart engagera sig i enskilda kooperativa projekt, men att jobba för att dessa tillsammans ska kunna  utgöra grunden för en ny ekonomi.

I den nya rapporten Cities Building Community Wealth från Democracy Collaborative diskuteras hur städer och kommuner kan jobba för att bygga upp en ny ekonomi. Här ställs två sätt att jobba med ekonomisk utveckling mot varandra: Ett sätt som fokuserar på ”community wealth” (läs ”demokratisk ekonomi” eller ”demokratisk omställning”) respektive ett ”traditionellt” sätt som befäster rådande maktförhållanden i samhället. Nedanstående bild beskriver kortfattat de två sätten att arbeta.

2 approaches_logo

Om vi jobbar för ”community wealth” eller ”demokratisk omställning” så finns det vidare enligt denna rapport 6 centrala strategier som vi bör utforska, vilka sammanfattas i nästa bild.

6 Strategies-01_logo

Ovanstående bilder pekar på olika lokala möjligheter att inom ekonomins sfär jobba med social mobilisering och sätta igång deltagardemokratiska processer som förändrar maktbalansen i samhället. Genom att ändra på samhällets lokala och regionala ekonomi kan vi på lite längre sikt ändra på de grundläggande maktförhållandena i samhället, vilket kan ge oss förutsättningarna att skapa den ”post-kapitalism” som vi diskuterar tidigare i den här studiecirkeln.

4. Delta i valet på ett program för förändring!

För att kunna genomföra flera av förändringarna som skissats ovan inom den ekonomiska sfären och om vi vill utveckla mer bestående former för deltagande inom politiken  måste vi gå in i och förändra den politiska processen som den ser ut idag. Kommunalismen som kortfattat presenterades förra veckan är ett sätt att närma sig den lokala politiken och de socialekologiska utmaningarnas politiska dimension. Den kan sägas utgöra en politisk teori för en demokratisk omställning av samhället.

Här är två artiklar som diskuterar arbete med deltagande demokrati i ett politiskt sammanhang utifrån kommunalistiska utgångspunkter, samt ett valprogram som illustrerar hur frågorna kan kopplas ihop:

Frågor att reflektera kring  vecka 50 och framåt:

  • Vilka olika initiativ, krav eller projekt känner ni att det vore relevant och angeläget att få med i lokalt valprogram för demokratisk omställning om ni skulle ställa upp i valet där ni bor?
  • Vilka konflikter lokalt känns det angeläget för er att engagera er i? Hur skulle ni kunna bidra till att samband mellan olika frågor och utmaningar blev tydligare?
  • Vad tänker ni kring strategierna och principerna för att bygga ”community wealth” som Democracy Collaborative för fram?
  • Vad ser ni för potential i de olika instutioner och mekanismer för demokratisering som Camilla Hansen lyfter fram i sin artikel?
  • Vad tänker ni om möjligheterna att delta i lokala val för att driva på en demokratisk omställning av samhället?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om nån eller några ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->

Extra läsning för den som har tid och intresse:
- I kapitel 8 i boken "Kommunanalismen - En socialekologisk politik" (sid 77-88) diskuterar Janet Biehl hur kommunalister kan engagera sig i lokala val för att driva på en demokratisk omställning av samhället. 
- I artikeln "Neighbourhood Government" refererar och diskuterar Mat Little Milton Kotlers bok med samma namn, en bok som handlar om urbana rörelser för deltagande demokrati i USA på 1960- och 70-talet ->
- I artikeln "Scaling Up Participatory Budgeting" diskuterar Sveinung Legard erfarenheter av deltagande budget i delstaten Rio Grande do Sul i Brasilien, 1999-2002 samt 2011-2014 ->

 

Demokratiska och ekologiska kommuner förutsätter en allmännyttig inriktning på samhällsbyggandet. Kommunen måste kunna erbjuda alla sin medborgare tillgång till bostäder, arbetsplatser, bibliotek, möteslokaler mm. Foto: Jonathan Korsar

Ekologiska och demokratiska kommuner

Demokratiska och ekologiska kommuner förutsätter en allmännyttig inriktning på samhällsbyggandet. Kommunen måste kunna erbjuda alla sin medborgare tillgång till bostäder, arbetsplatser, bibliotek, möteslokaler mm. Foto: Jonathan Korsar
Demokratiska och ekologiska kommuner förutsätter en allmännyttig inriktning på samhällsbyggandet. Kommunen måste kunna erbjuda alla sin medborgare tillgång till bostäder, arbetsplatser, bibliotek, möteslokaler mm. Foto: Jonathan Korsar

När vi vecka 43 studerade framtidsscenarier kom vi in på visionen om den resilienta staden. Denna framhölls som ett önskvärt alternativ till den uppdelade, den ruraliserade respektive den kollapsade staden.

Vi har därefter studerat kapitalismens kris och öppningen för en alternativ, mer demokratisk utveckling av ekonomin och samhället under vecka 44-47.

Vecka 48 och 49 kommer vi att fördjupa oss i sambandet mellan ekologisk och demokratisk utveckling av våra städer.

Utifrån de socialekologiska och politiskt ekologiska perspektiv som vi utgår från i den här studiecirkeln framstår just demokratiseringen av ekonomin och samhället som helt grundläggande för att vi ska uppnå ett ekologiskt samhälle.

Vi närmar oss därför idéerna om den resilienta, ekologiska staden med några specifika frågor i fokus:

  • Vilka möjligheter för deltagande demokratisk förvaltning av samhället öppnar visionen om den resilienta staden upp för?
  • Hur kan människors roll som medborgare stärkas i processen med att skapa en resilient, ekologisk stad?
  • Kan deras förändrade roller som producenter och konsumenter också bidra till en demokratisk omställning?
  • Vilka demokratiska forum kan bana väg för en sådan här utveckling?

Idéerna om den resilienta, ekologiska staden

På sätt och vis är diskussionen om den resilienta, ekologiska staden ny, åtminstone upplevs den som ny för många av oss här i norden. Samtidigt är detta en diskussion som pågått intensivt i över100 år. Frågans uppkomst hänger samman med urbaniseringen och industrialiseringen och diskussionen speglar de känslor och tankar som uppstått till följd av dessa processer.

Kommunalister kan vi kalla en rad tänkare som med någon sorts socialekologiska glasögon såg den nya tidens problem som djupt sammanflätade med städernas utveckling  och politiska organisering.

William Morris var en brittisk kommunalist som på slutet av 1800-talet såg framför sig en upplösning av motsättningen mellan stad och land. Endast genom en ny balans mellan stad och land skulle vi få ett harmoniskt samhälle, dvs det som idag skulle kallas ett ekologiskt eller resilient samhälle.

En annan britt, samhällsplaneraren Ebenhezer Howard visionerade på ett liknande sätt om ett nytt kooperativt system för stad och land som på sikt skulle ”dränera den omöjliga storstaden” (Howard 1898).

Skotten Patrick Geddes, som var inspirerad av Howard, tänkte vidare i liknande banor. Han såg samhällsplaneringen som en fundamental del av samhällslivet och något som inte bara en specialiserad yrkeskår skulle ägna sig åt, utan något som alla både har rätt och skyldighet att delta i . Geddes betonade att när städer och regioner omformas så är det av avgörande betydelse att det görs av de människor som ska bruka dessa platser. Han efterlyste en deltagande, demokratisk planering av samhället.

Amerikanen Murray Bookchin är den som mer än någon annan definerat begreppen kommunalism och socialekologi för vår tid och inte minst utvecklat den politiska visionen för den resilenta, ekologiska staden.

Vi ska börja med att ta del av några avsnitt ur en dokumentär  om den ”urbala” staden – en stad som förenar stad och land, för att därefter bekanta oss med Murray Bookchins kommunalistiska perspektiv på politik och demokrati.

I dokumentärens första del här nedan diskuteras  hur Ebenezer Howards 1800-talsidéer är relevanta i relation till staden Leeds i Storbrittanien idag:


Det är värt att notera att Howards idé inte enbart var att skapa ett lokalsamhälle med stor grad av lokal självförsörjning, gångbarhet osv. Han såg också behovet av att kooperativt förvalta land och av att se själva staden som en allmänning,  alltså som en resurs utanför marknadsekonomins domän.

I del två här nedan diskuterar Tom Bliss hur nya idéer om CPULs – Continuous Productive Urban Landscapes – är relevanta när vi idag tittar på förutsättningarna för ett nytt kooperativt, ekologiskt system för stad och land: 

I följande klipp ges exempel på vad ovanstående idéer kan betyda i praktiken i form av verksamheter och jobb:

Och här tas upp hur detta projekt också involverar förnyelsebar energi, transporter mm:

 

Ett demokratiskt projekt

Ovan skisserade omställning involverar arbete med att omorganisera befintlig verksamhet, såväl som utveckling av ny kooperativ verksamhet. Det är en omställning som kräver politiskt styrning och en hel del förändringar där vissa lokala såväl som flera internationella ekonomiska intressen måste prioriteras tydligt framför andra. Bilförsäljning och livsmedelsförsäljning via externa köpcentrum är exempel på verksamheter som måste stryka på foten när vi prioriterar smarta transporter och lokal, ekologisk livsmedelsförsörjning. När vi satsar på gemensamt ägd lokal förnybar energi får de stora energibolagen och oljebolagen stå tillbaka.

Tittar vi på var och en av de här projekten för sig framstår det kanske inte som så revolutionerande, men om vi betraktar alla de omställningar som är möjliga och önskvärda ser vi konturerna av en stor omfördelning av makt i samhället, vilket är orsaken till att vi talar om denna ekologiska omställning i termer av en demokratisk omställning.

Med demokratisk omställning menar vi alltså inte bara att omställningen måste ske ”demokratiskt”, utan också att demokratin som sådan måste ”ställas om”.

Ofta tar vi det rådande politiska systemet för givet – ungefär som vi ofta likställer ekonomi med dagens kapitalism. Dagens system, grundat på nationalstater och representativ demokrati, är dock inte äldre än kapitalismen, och enligt den moderna form av kommunalism som Murray Bookchin med flera representerar finns det anledning att radikalt tänka om kring hur vi förstår begrepp som politik och demokrati.

Som en introduktion till de här ideerna ska vi läsa första kapitlet av Janet Biehls bok ”Kommunalismen – En socialekologisk politik”. I boken görs en distinktion mellan å ena sidan den sociala sfären där vi möts som producenter, konsumenter, vänner och familjemedlemmar, och å andra sidan den politiska sfären där vi möts som medborgare i kommuner. Staten är utifrån det här synsättet närmast att betrakta som en parasit på den politiska sfären, och är varken verkligt demokratisk eller genuint politisk i ursprunglig mening.

Läs sidorna 21-31 i ”Kommunalismen – En socialekologisk politik” här – >

(Obs! I länken finns hela boken. Ni får läsa hur mycket ni vill, men det  är första kapitlet vi tänkt på till det här momentet)

En demokratisk omställning förutsätter att vi engagerar oss i förändringar  både i den sociala och den politiska sfären. I den sociala sfären behöver vi uppfinna nya sätt att dela på resurser, skapa nya lokalt såväl som internationellt bärkraftiga företag, skapa lokala ekonomiska kretslopp såväl som fysiska kretslopp för olika naturresurser.

Men inget av detta kommer vara möjligt om vi inte samtidigt förändrar dynamiken i den politiska sfären och skapar utrymme i våra städer för deltagande demokratisk förvaltning av de resurser som är kommunala.  Detta kan innefatta såväl företag, skolor, vård- och omsorgsföretag som vägar, elnät mm. Kort sagt handlar det om att återta makten över hela den infrastruktur och de regelverk som formar villkoren för ekonomi och samhällsliv.

Frågor att reflektera kring  vecka 48-49:

  • Hur tänker ni att skapandet av ekologiska och resilienta kommuner ger nya möjligheter för deltagande demokratisk förvaltning av samhället?
  • Vad tänker ni om det synsätt på politik och demokrati som presenterades i kapitlet från Janet Biehls bok?
  • Vilka idéer har ni om hur  människors roll som medborgare kan stärkas i den politiska sfären?
  • Hur skulle våra roller inom den sociala sfären som producenter och konsumenter kunna bidra till en demokratisk omställning ?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->

 

Ps. Några fler aspekter på den resilienta staden

Som en jämförelse till visionen om den urbala staden kan det vara intressant att titta på nedanstående korta presentation från Boverket i Sverige. Intressant nog betonar de i denna vision inte minst vikten av att allsidigt utveckla landet genom utveckling utav många medelstora städer, istället för ensidigt fokus på storstadsregionerna. De betonar också vikten av framtidens städer  fungerar som stationssamhällen där det lätt går att ta sig runt till fots eller med cykel. Boverkets vision om stationssamhällen liknar på sätt och vis Howards ursprungliga vision om hur trädgårdsstäderna skulle sammanbindas inte av biltrafik, men av spårbunden trafik.

Dessutom: När vi diskuterade Jeremy Rifkins och Paul Masons idéer om ett kooperativt alternativ till kapitalismen var vi inne på hur dagens energisystemet är på väg att förnyas på ett sätt potentiellt understödjer en utveckling mot resilienta städer. Ett exempel på detta är hur det runtom i Europa främjas olika former av ”community energy”, vilket följande videoklipp berättar om:

 

 

Extra läsning för den som har tid och intresse:
- Titta på följande klipp som reder ut varför det inte är rimligt att anklaga Howard för att främjat den bilberoende förorten genom sina idéer om Trädgårdsstäder ->
- Läs artikeln "Ebenezer Howard´s three magnets" från The Guardian ->
- Läs valfri del ur Ebenezer Howards bok "Garden Cities of To-morrow" ->
- Läs artikeln "Cities Against Centralisation" som sammanfattar Murray Bookchins bok "The Rise of Urbanization and the Decline of Citizenship" ->
- Läs mer om Boverkets framtidsstudie Sverige 2025 ->
- Läs mer om Community energy på europeiska Jordens Vänners Community power-kampanjs webbsida ->
- En annan bra resurs är REScoop-nätverkets webbsida ->
Möte med Cooperativa Integral Catalana.

Kooperativ, allmänningar och kommunal förvaltning

Möte med Cooperativa Integral Catalana.
Möte med ett av de nya kooperativen i Katalanien i Spanien. Källa: Cooperativa Integral Catalana, CC-licens,
http://cooperativa.cat/en/

Vecka 44 så började vi granska kapitalismens kris och vi tog även del av några inlägg i diskussionen om vilka öppningar som finns för att skapa ett kooperativt alternativ till kapitalismen. Vecka 46 och framåt tittar vi närmare på formerna för detta alternativ.

Vi börjar med frågan om hur kooperativ egentligen fungerar. Vad är ett kooperativ? Och på vilket sätt kan kooperativ bidra till att forma en ”demokratisk ekonomi”?

För att få perspektiv på dessa frågor tar vi hjälp av den relativt nyproducerade dokumentären ”Kan vi göra det själva? En film om ekonomisk demokrati”:

I filmen blir vi introducerade till några exempel på kooperativa företag. Vi får också höra flera röster som resonerar om fördelar och nackdelar med den här typen av företag.

En invändning mot kooperativ handlar om att de i konkurrensen med etablerade kapitalistiska företag på marknaden riskerar att antingen slås ut eller att marginaliseras. Det är också ett faktum att inget samhälle helt tagits över av kooperativa företag. Såsom representanten för Svenskt Näringsliv i ”Kan vi göra det själva?” påpekar så verkar kooperativen inte vara ”konkurrenskraftiga” på samhällsskalan. Å andra sidan kanske detta kan ändras när politiken och världen förändras?

Det finns även exempel på lokalsamhällen och regioner där kooperativ spelat och fortfarande spelar en väldigt betydelsefull roll. Vad kan vi lära oss av dessa exempel för vår diskussion om en demokratisk omställning? Dokumentären ”Kan vi göra det själva?” gav oss några perspektiv på detta. I nedanstående intervjuavsnitt med Gar Alperovitz behandalas denna frågeställning mer grundligt. Gar diskuterar här även den roll kommuner och andra samhällsinstitutioner behöver spela i skapandet av en demokratisk omställning:

Fler exempel på Gar Alperovitzs resonemang om kooperativens roll i den samhällsförändring som behöver ske kommande årtionden går också att ta del av i en intervju med Gar Alperovitz som publicerades  i Orion Magazine våren-sommaren 2014. Om du/ni har tid kan ni läsa denna intervju här ->

Så, var i allt detta kommer stärkandet och utvecklandet av allmänningar in? Vad menas med allmäningar (på engelska ”commons”) och vilken roll kan de spela i stärkandet av en kooperativ och demokratisk ekonomi? För att få perspektiv på den första frågan ska vi titta på Alternativ Stads användning av begreppet allmänningar. Som stöd till diskussionen om allmänningarnas roll i skapandet av en kooperativ och demokratisk ekonomi bekantar vi oss med Commons Transition-projektet och tar del av en intervju med Enric Duran från Faircoop Open Cooperative och Catalan Integral Cooperative.

Bekanta er med Alternativ Stads syn på allmänningar här ->

(Obs! Alternativ Stad pratar om fem olika sorters allmänningar. Det räcker om ni läser de korta beskrivningarna av dessa: 1) Naturallmänningar 2) Kulturallmänningar3) Stadsallmänningar 4) Sociala allmänningar och 5) Politiska allmänningar )

Läs artikeln ”What is Commons Transition?” här ->

Läs intervjun med Enric Duran här ->

Frågor att reflektera kring  vecka 45-46:

  • Vad tänker du/ni om kooperativ som en möjlighet att bygga en ny demokratisk, ekologisk och solidarisk ekonomi?
  • Vilka kooperativ skulle du själv vilja se där du bor?
  • Hur skulle kommuner kunna förhålla sig till kooperativ och driva på en demokratisk omställning av ekonomin?
  • Hur ser du på begreppet allmäningar?
  • Vad tar du med dig från artikeln och intervjun om allmänningars roll i en demokratisk omställning? Vilka frågor väcktes?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->

ps. För er som har mer tid och vill ha extra bakgrund rekommenderas följande resurser:
- Artikeln "The Commons as a Template for Transformation" ->
- Artikeln "Cooperativa Integral Catalana as a living model of open cooperativism" ->
- Några korta pedagogiska presentationer av begrepp som används i artikeln och intervjun om allmänningars roll. Här behandlas begrepp som "peer-to-peer-production" och "peer-to-peer-economy" ->
- Artikeln "P2P Revolution and Commons Phase Transition: Notes om the Nature of the revolution in the P2P/Commons epoch" ->  
ds.

Foto ovan: Cooperativa Integral Catalana