Social mobilisering och deltagande demokrati

Ett vykort med hälsningar från den "nya ekonomin".
Ett vykort med hälsningar från den ”nya ekonomin”. Källa: Dollars and Sense, www.dollarsandsense.org

Under rubriken Social mobilisering och deltagande demokrati ska vi diskutera vilka olika förändringsprocesser vi syftar på när vi talar om demokratisk omställning.

På sätt och vis har förståss hela studiecirkeln handlat om detta. I förra bloggposten poängterade vi till exempel att demokratisk omställning handlar om förändringar både inom den politiska och den sociala sfären. Men nu ska vi titta närmare på vad detta kan innebära  och diskutera för- och nackdelar med olika sätt att arbeta.

Deltagardemokratiska processer inom fyra olika ramar

Om vi gör en enkel kategorisering kan vi se att social mobilisering som involverar deltagardemokratiska processer kan ske inom fyra olika sammanhang.  Det kan ske:

  1. inom ramen för protest- och påverkansrörelser,
  2. inom ramen för olika sorters konsultationer i samband med lokala utvecklingsinitiativ, konfliktfrågor mm
  3. inom ramen för ekonomiska verksamheter kopplade till lokalsamhället eller regionen,  och slutligen
  4. inom ramen för den politiska kommunala demokratin

Det är viktigt att uppmärksamma alla dessa olika former av mobilisering och förändringsarbete.  Mobilisering med hjälp av deltagardemokratiska processer har alltid sitt värde och kan på olika sätt bidra till en demokratisk omställning av samhället. Olika former av mobilisering kan samspela med varandra, men var och en dem har också sina begränsningar. En deltagardemokratisk process kan också vara ”utspridd” på olika sorters sammanhang och därmed bestå av flera olika processer samtidigt.

Vidare kan det under olika perioder vara olika lätt att driva processer inom de olika ramarna. Till exempel  kan ekonomin vara en möjlig sfär att engagera sig i även när arbete inom protest- och påverkansrörelser är svårt. Eller så kan den politiska situationen göra det vanskligt att arbeta meningsfullt  inom den ekonomiska sfären eller inom den politiska kommunala demokratin, varpå vi kan vara nödgade att ganska ensidigt fokusera på protest- och påverkansarbete. I de flesta lägen framstår det dock som önskvärt att arbeta med parallella och länkade deltagardemokratiska processer.

Fyrstegsprogram för förändring

Nedan följer ett utkast på ett fyrstegsprogram för demokratisk omställning som involverar arbete med social mobilisering och deltagande demokrati inom alla fyra ovan nämnda ramar.

  1. Ringa in möjliga konflikter och ta striden!

Frågor som är aktuella och som folk bryr sig om är frågor vi måste ta upp och engagera oss i. Ser vi utmaningar eller frågor som allmänheten i nuläget inte verkar uppmärksamma? Då är det vår uppgift att förklara hur de saker folk bryr sig om hänger ihop med de utmaningar eller frågor vi ser. Folk bryr sig om väldigt olika saker så det finns alltid något sätt att göra en koppling.

När det finns en konflikt som engagerar människor brukar också människor bli mer öppna för att diskutera och ställa frågor om samhället i stort. Av inte minst detta skäl måste vi försöka vara uppmärksamma på vilka konflikter som går att få ett lokalt engagemang i. Kanske är det frågor som har med den lokala skolan att göra, kollektivtrafiken, möjligheterna att försörja sig på orten, eller kanske är det någon annan service som är hotad?

Det är en fördel att se på kommunen som en helhet och försöka se samband mellan utmaningar i staden och på landsbygden. I stan är det också värdefullt att titta på olika stadsdelars specifika utmaningar och problem.

2. Utnyttja befintliga möjligheter till delaktighet!

Även om vi inte lever i en direktdemokrati idag så finns det  en del arenor för deltagande demokrati och, när vi vill, social mobilisering i samhället. Det finns till exempel en mångfald av lokala föreningar, hyresgästföreningar, bostadsrättsföreningar, lokala utvecklingsföreningar, fackföreningar, idrottsföreningar osv. En lokal förening kan ha ett ganska begränsat ändamål men ändå vara en arena där olika frågor potentiellt kan lyftas och dryftas. Ofta är det också så att kommunen med jämna mellanrum bjuder in medborgarna till rådslag kring olika planer och intiativ. Detta skapa möjlighet till en begränsad, men ändå värdefull form för deltagande demokrati.

För även om vi ofta hittar den största makten och inflytandet koncentrerat där pengarna och väl förskansade ekonomiska intressen finns — t.ex. hos byggherrar, i den kommunala byråkratin eller i vissa delar av det lokalt betydelsefulla näringslivet — så förändrar inte detta att föreningar och folkliga processer som har mindre makt initialt kan skapa engagemang, opinion och kampvilja bland allmänheten. Detta kan stegvis eller i vissa lägen språngvis inom ganska korta tidsrymder rucka på maktbalansen när det gäller både problemformuleringen och det faktiska beslutsfattandet i samhället. Detta i sin tur kan öppna upp för mer långtgående förändringar, både inom den ekonomiska och politiska sfären.

Här en resurs som kan vara bra att känna till:

3. Bygg en demokratisk ekonomi!

Att det är viktigt och möjligt att engagera sig i utvecklingen av kooperativt, demokratiskt företagande har vi redan varit inne på. Utmaningen här är att inte enbart engagera sig i enskilda kooperativa projekt, men att jobba för att dessa tillsammans ska kunna  utgöra grunden för en ny ekonomi.

I den nya rapporten Cities Building Community Wealth från Democracy Collaborative diskuteras hur städer och kommuner kan jobba för att bygga upp en ny ekonomi. Här ställs två sätt att jobba med ekonomisk utveckling mot varandra: Ett sätt som fokuserar på ”community wealth” (läs ”demokratisk ekonomi” eller ”demokratisk omställning”) respektive ett ”traditionellt” sätt som befäster rådande maktförhållanden i samhället. Nedanstående bild beskriver kortfattat de två sätten att arbeta.

2 approaches_logo

Om vi jobbar för ”community wealth” eller ”demokratisk omställning” så finns det vidare enligt denna rapport 6 centrala strategier som vi bör utforska, vilka sammanfattas i nästa bild.

6 Strategies-01_logo

Ovanstående bilder pekar på olika lokala möjligheter att inom ekonomins sfär jobba med social mobilisering och sätta igång deltagardemokratiska processer som förändrar maktbalansen i samhället. Genom att ändra på samhällets lokala och regionala ekonomi kan vi på lite längre sikt ändra på de grundläggande maktförhållandena i samhället, vilket kan ge oss förutsättningarna att skapa den ”post-kapitalism” som vi diskuterar tidigare i den här studiecirkeln.

4. Delta i valet på ett program för förändring!

För att kunna genomföra flera av förändringarna som skissats ovan inom den ekonomiska sfären och om vi vill utveckla mer bestående former för deltagande inom politiken  måste vi gå in i och förändra den politiska processen som den ser ut idag. Kommunalismen som kortfattat presenterades förra veckan är ett sätt att närma sig den lokala politiken och de socialekologiska utmaningarnas politiska dimension. Den kan sägas utgöra en politisk teori för en demokratisk omställning av samhället.

Här är två artiklar som diskuterar arbete med deltagande demokrati i ett politiskt sammanhang utifrån kommunalistiska utgångspunkter, samt ett valprogram som illustrerar hur frågorna kan kopplas ihop:

Frågor att reflektera kring  vecka 50 och framåt:

  • Vilka olika initiativ, krav eller projekt känner ni att det vore relevant och angeläget att få med i lokalt valprogram för demokratisk omställning om ni skulle ställa upp i valet där ni bor?
  • Vilka konflikter lokalt känns det angeläget för er att engagera er i? Hur skulle ni kunna bidra till att samband mellan olika frågor och utmaningar blev tydligare?
  • Vad tänker ni kring strategierna och principerna för att bygga ”community wealth” som Democracy Collaborative för fram?
  • Vad ser ni för potential i de olika instutioner och mekanismer för demokratisering som Camilla Hansen lyfter fram i sin artikel?
  • Vad tänker ni om möjligheterna att delta i lokala val för att driva på en demokratisk omställning av samhället?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om nån eller några ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->

Extra läsning för den som har tid och intresse:
- I kapitel 8 i boken "Kommunanalismen - En socialekologisk politik" (sid 77-88) diskuterar Janet Biehl hur kommunalister kan engagera sig i lokala val för att driva på en demokratisk omställning av samhället. 
- I artikeln "Neighbourhood Government" refererar och diskuterar Mat Little Milton Kotlers bok med samma namn, en bok som handlar om urbana rörelser för deltagande demokrati i USA på 1960- och 70-talet ->
- I artikeln "Scaling Up Participatory Budgeting" diskuterar Sveinung Legard erfarenheter av deltagande budget i delstaten Rio Grande do Sul i Brasilien, 1999-2002 samt 2011-2014 ->

 

Ekologiska och demokratiska kommuner

Demokratiska och ekologiska kommuner förutsätter en allmännyttig inriktning på samhällsbyggandet. Kommunen måste kunna erbjuda alla sin medborgare tillgång till bostäder, arbetsplatser, bibliotek, möteslokaler mm. Foto: Jonathan Korsar
Demokratiska och ekologiska kommuner förutsätter en allmännyttig inriktning på samhällsbyggandet. Kommunen måste kunna erbjuda alla sin medborgare tillgång till bostäder, arbetsplatser, bibliotek, möteslokaler mm. Foto: Jonathan Korsar

När vi vecka 43 studerade framtidsscenarier kom vi in på visionen om den resilienta staden. Denna framhölls som ett önskvärt alternativ till den uppdelade, den ruraliserade respektive den kollapsade staden.

Vi har därefter studerat kapitalismens kris och öppningen för en alternativ, mer demokratisk utveckling av ekonomin och samhället under vecka 44-47.

Vecka 48 och 49 kommer vi att fördjupa oss i sambandet mellan ekologisk och demokratisk utveckling av våra städer.

Utifrån de socialekologiska och politiskt ekologiska perspektiv som vi utgår från i den här studiecirkeln framstår just demokratiseringen av ekonomin och samhället som helt grundläggande för att vi ska uppnå ett ekologiskt samhälle.

Vi närmar oss därför idéerna om den resilienta, ekologiska staden med några specifika frågor i fokus:

  • Vilka möjligheter för deltagande demokratisk förvaltning av samhället öppnar visionen om den resilienta staden upp för?
  • Hur kan människors roll som medborgare stärkas i processen med att skapa en resilient, ekologisk stad?
  • Kan deras förändrade roller som producenter och konsumenter också bidra till en demokratisk omställning?
  • Vilka demokratiska forum kan bana väg för en sådan här utveckling?

Idéerna om den resilienta, ekologiska staden

På sätt och vis är diskussionen om den resilienta, ekologiska staden ny, åtminstone upplevs den som ny för många av oss här i norden. Samtidigt är detta en diskussion som pågått intensivt i över100 år. Frågans uppkomst hänger samman med urbaniseringen och industrialiseringen och diskussionen speglar de känslor och tankar som uppstått till följd av dessa processer.

Kommunalister kan vi kalla en rad tänkare som med någon sorts socialekologiska glasögon såg den nya tidens problem som djupt sammanflätade med städernas utveckling  och politiska organisering.

William Morris var en brittisk kommunalist som på slutet av 1800-talet såg framför sig en upplösning av motsättningen mellan stad och land. Endast genom en ny balans mellan stad och land skulle vi få ett harmoniskt samhälle, dvs det som idag skulle kallas ett ekologiskt eller resilient samhälle.

En annan britt, samhällsplaneraren Ebenhezer Howard visionerade på ett liknande sätt om ett nytt kooperativt system för stad och land som på sikt skulle ”dränera den omöjliga storstaden” (Howard 1898).

Skotten Patrick Geddes, som var inspirerad av Howard, tänkte vidare i liknande banor. Han såg samhällsplaneringen som en fundamental del av samhällslivet och något som inte bara en specialiserad yrkeskår skulle ägna sig åt, utan något som alla både har rätt och skyldighet att delta i . Geddes betonade att när städer och regioner omformas så är det av avgörande betydelse att det görs av de människor som ska bruka dessa platser. Han efterlyste en deltagande, demokratisk planering av samhället.

Amerikanen Murray Bookchin är den som mer än någon annan definerat begreppen kommunalism och socialekologi för vår tid och inte minst utvecklat den politiska visionen för den resilenta, ekologiska staden.

Vi ska börja med att ta del av några avsnitt ur en dokumentär  om den ”urbala” staden – en stad som förenar stad och land, för att därefter bekanta oss med Murray Bookchins kommunalistiska perspektiv på politik och demokrati.

I dokumentärens första del här nedan diskuteras  hur Ebenezer Howards 1800-talsidéer är relevanta i relation till staden Leeds i Storbrittanien idag:


Det är värt att notera att Howards idé inte enbart var att skapa ett lokalsamhälle med stor grad av lokal självförsörjning, gångbarhet osv. Han såg också behovet av att kooperativt förvalta land och av att se själva staden som en allmänning,  alltså som en resurs utanför marknadsekonomins domän.

I del två här nedan diskuterar Tom Bliss hur nya idéer om CPULs – Continuous Productive Urban Landscapes – är relevanta när vi idag tittar på förutsättningarna för ett nytt kooperativt, ekologiskt system för stad och land: 

I följande klipp ges exempel på vad ovanstående idéer kan betyda i praktiken i form av verksamheter och jobb:

Och här tas upp hur detta projekt också involverar förnyelsebar energi, transporter mm:

 

Ett demokratiskt projekt

Ovan skisserade omställning involverar arbete med att omorganisera befintlig verksamhet, såväl som utveckling av ny kooperativ verksamhet. Det är en omställning som kräver politiskt styrning och en hel del förändringar där vissa lokala såväl som flera internationella ekonomiska intressen måste prioriteras tydligt framför andra. Bilförsäljning och livsmedelsförsäljning via externa köpcentrum är exempel på verksamheter som måste stryka på foten när vi prioriterar smarta transporter och lokal, ekologisk livsmedelsförsörjning. När vi satsar på gemensamt ägd lokal förnybar energi får de stora energibolagen och oljebolagen stå tillbaka.

Tittar vi på var och en av de här projekten för sig framstår det kanske inte som så revolutionerande, men om vi betraktar alla de omställningar som är möjliga och önskvärda ser vi konturerna av en stor omfördelning av makt i samhället, vilket är orsaken till att vi talar om denna ekologiska omställning i termer av en demokratisk omställning.

Med demokratisk omställning menar vi alltså inte bara att omställningen måste ske ”demokratiskt”, utan också att demokratin som sådan måste ”ställas om”.

Ofta tar vi det rådande politiska systemet för givet – ungefär som vi ofta likställer ekonomi med dagens kapitalism. Dagens system, grundat på nationalstater och representativ demokrati, är dock inte äldre än kapitalismen, och enligt den moderna form av kommunalism som Murray Bookchin med flera representerar finns det anledning att radikalt tänka om kring hur vi förstår begrepp som politik och demokrati.

Som en introduktion till de här ideerna ska vi läsa första kapitlet av Janet Biehls bok ”Kommunalismen – En socialekologisk politik”. I boken görs en distinktion mellan å ena sidan den sociala sfären där vi möts som producenter, konsumenter, vänner och familjemedlemmar, och å andra sidan den politiska sfären där vi möts som medborgare i kommuner. Staten är utifrån det här synsättet närmast att betrakta som en parasit på den politiska sfären, och är varken verkligt demokratisk eller genuint politisk i ursprunglig mening.

Läs sidorna 21-31 i ”Kommunalismen – En socialekologisk politik” här – >

(Obs! I länken finns hela boken. Ni får läsa hur mycket ni vill, men det  är första kapitlet vi tänkt på till det här momentet)

En demokratisk omställning förutsätter att vi engagerar oss i förändringar  både i den sociala och den politiska sfären. I den sociala sfären behöver vi uppfinna nya sätt att dela på resurser, skapa nya lokalt såväl som internationellt bärkraftiga företag, skapa lokala ekonomiska kretslopp såväl som fysiska kretslopp för olika naturresurser.

Men inget av detta kommer vara möjligt om vi inte samtidigt förändrar dynamiken i den politiska sfären och skapar utrymme i våra städer för deltagande demokratisk förvaltning av de resurser som är kommunala.  Detta kan innefatta såväl företag, skolor, vård- och omsorgsföretag som vägar, elnät mm. Kort sagt handlar det om att återta makten över hela den infrastruktur och de regelverk som formar villkoren för ekonomi och samhällsliv.

Frågor att reflektera kring  vecka 48-49:

  • Hur tänker ni att skapandet av ekologiska och resilienta kommuner ger nya möjligheter för deltagande demokratisk förvaltning av samhället?
  • Vad tänker ni om det synsätt på politik och demokrati som presenterades i kapitlet från Janet Biehls bok?
  • Vilka idéer har ni om hur  människors roll som medborgare kan stärkas i den politiska sfären?
  • Hur skulle våra roller inom den sociala sfären som producenter och konsumenter kunna bidra till en demokratisk omställning ?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->

 

Ps. Några fler aspekter på den resilienta staden

Som en jämförelse till visionen om den urbala staden kan det vara intressant att titta på nedanstående korta presentation från Boverket i Sverige. Intressant nog betonar de i denna vision inte minst vikten av att allsidigt utveckla landet genom utveckling utav många medelstora städer, istället för ensidigt fokus på storstadsregionerna. De betonar också vikten av framtidens städer  fungerar som stationssamhällen där det lätt går att ta sig runt till fots eller med cykel. Boverkets vision om stationssamhällen liknar på sätt och vis Howards ursprungliga vision om hur trädgårdsstäderna skulle sammanbindas inte av biltrafik, men av spårbunden trafik.

Dessutom: När vi diskuterade Jeremy Rifkins och Paul Masons idéer om ett kooperativt alternativ till kapitalismen var vi inne på hur dagens energisystemet är på väg att förnyas på ett sätt potentiellt understödjer en utveckling mot resilienta städer. Ett exempel på detta är hur det runtom i Europa främjas olika former av ”community energy”, vilket följande videoklipp berättar om:

 

 

Extra läsning för den som har tid och intresse:
- Titta på följande klipp som reder ut varför det inte är rimligt att anklaga Howard för att främjat den bilberoende förorten genom sina idéer om Trädgårdsstäder ->
- Läs artikeln "Ebenezer Howard´s three magnets" från The Guardian ->
- Läs valfri del ur Ebenezer Howards bok "Garden Cities of To-morrow" ->
- Läs artikeln "Cities Against Centralisation" som sammanfattar Murray Bookchins bok "The Rise of Urbanization and the Decline of Citizenship" ->
- Läs mer om Boverkets framtidsstudie Sverige 2025 ->
- Läs mer om Community energy på europeiska Jordens Vänners Community power-kampanjs webbsida ->
- En annan bra resurs är REScoop-nätverkets webbsida ->

Kooperativ, allmänningar och kommunal förvaltning

Möte med Cooperativa Integral Catalana.
Möte med ett av de nya kooperativen i Katalanien i Spanien. Källa: Cooperativa Integral Catalana, CC-licens,
http://cooperativa.cat/en/

Vecka 44 så började vi granska kapitalismens kris och vi tog även del av några inlägg i diskussionen om vilka öppningar som finns för att skapa ett kooperativt alternativ till kapitalismen. Vecka 46 och framåt tittar vi närmare på formerna för detta alternativ.

Vi börjar med frågan om hur kooperativ egentligen fungerar. Vad är ett kooperativ? Och på vilket sätt kan kooperativ bidra till att forma en ”demokratisk ekonomi”?

För att få perspektiv på dessa frågor tar vi hjälp av den relativt nyproducerade dokumentären ”Kan vi göra det själva? En film om ekonomisk demokrati”:

I filmen blir vi introducerade till några exempel på kooperativa företag. Vi får också höra flera röster som resonerar om fördelar och nackdelar med den här typen av företag.

En invändning mot kooperativ handlar om att de i konkurrensen med etablerade kapitalistiska företag på marknaden riskerar att antingen slås ut eller att marginaliseras. Det är också ett faktum att inget samhälle helt tagits över av kooperativa företag. Såsom representanten för Svenskt Näringsliv i ”Kan vi göra det själva?” påpekar så verkar kooperativen inte vara ”konkurrenskraftiga” på samhällsskalan. Å andra sidan kanske detta kan ändras när politiken och världen förändras?

Det finns även exempel på lokalsamhällen och regioner där kooperativ spelat och fortfarande spelar en väldigt betydelsefull roll. Vad kan vi lära oss av dessa exempel för vår diskussion om en demokratisk omställning? Dokumentären ”Kan vi göra det själva?” gav oss några perspektiv på detta. I nedanstående intervjuavsnitt med Gar Alperovitz behandalas denna frågeställning mer grundligt. Gar diskuterar här även den roll kommuner och andra samhällsinstitutioner behöver spela i skapandet av en demokratisk omställning:

Fler exempel på Gar Alperovitzs resonemang om kooperativens roll i den samhällsförändring som behöver ske kommande årtionden går också att ta del av i en intervju med Gar Alperovitz som publicerades  i Orion Magazine våren-sommaren 2014. Om du/ni har tid kan ni läsa denna intervju här ->

Så, var i allt detta kommer stärkandet och utvecklandet av allmänningar in? Vad menas med allmäningar (på engelska ”commons”) och vilken roll kan de spela i stärkandet av en kooperativ och demokratisk ekonomi? För att få perspektiv på den första frågan ska vi titta på Alternativ Stads användning av begreppet allmänningar. Som stöd till diskussionen om allmänningarnas roll i skapandet av en kooperativ och demokratisk ekonomi bekantar vi oss med Commons Transition-projektet och tar del av en intervju med Enric Duran från Faircoop Open Cooperative och Catalan Integral Cooperative.

Bekanta er med Alternativ Stads syn på allmänningar här ->

(Obs! Alternativ Stad pratar om fem olika sorters allmänningar. Det räcker om ni läser de korta beskrivningarna av dessa: 1) Naturallmänningar 2) Kulturallmänningar3) Stadsallmänningar 4) Sociala allmänningar och 5) Politiska allmänningar )

Läs artikeln ”What is Commons Transition?” här ->

Läs intervjun med Enric Duran här ->

Frågor att reflektera kring  vecka 45-46:

  • Vad tänker du/ni om kooperativ som en möjlighet att bygga en ny demokratisk, ekologisk och solidarisk ekonomi?
  • Vilka kooperativ skulle du själv vilja se där du bor?
  • Hur skulle kommuner kunna förhålla sig till kooperativ och driva på en demokratisk omställning av ekonomin?
  • Hur ser du på begreppet allmäningar?
  • Vad tar du med dig från artikeln och intervjun om allmänningars roll i en demokratisk omställning? Vilka frågor väcktes?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->

ps. För er som har mer tid och vill ha extra bakgrund rekommenderas följande resurser:
- Artikeln "The Commons as a Template for Transformation" ->
- Artikeln "Cooperativa Integral Catalana as a living model of open cooperativism" ->
- Några korta pedagogiska presentationer av begrepp som används i artikeln och intervjun om allmänningars roll. Här behandlas begrepp som "peer-to-peer-production" och "peer-to-peer-economy" ->
- Artikeln "P2P Revolution and Commons Phase Transition: Notes om the Nature of the revolution in the P2P/Commons epoch" ->  
ds.

Foto ovan: Cooperativa Integral Catalana

Motsägelser, kriser och öppningen för en ny ekonomi

Delandets ekonomi ger mer till alla!
Delandets ekonomi ger mer till alla! Illustration: Okänd konstnär.

Vår tids globala ekonomi gick 2008 in i en kris. Sen kom en återhämtning, som avbröts och så fortsatte krisen. Givetvis är det inte första gången kapitalismen krisar. Men varför krisade systemet den här gången? Och vad har vi att vänta de närmaste åren och årtiondena?

Den här veckan kommer vi att titta lite närmare på några olika perspektiv på dagens ekonomiska kris och diskutera vilka motsägelser som denna kris blottar i det ekonomiska systemet. Vi kommer försöka skapa oss en gemensam bild av den pågående krisen och på vilket sätt den öppnar upp för en förändring av ekonomi och samhälle.

Till vår hjälp lånar vi David Harvey, Gar Alperovitz, Paul Mason och Jeremy Rifkin. De har alla har ägnat en hel del tid åt att dessa frågor och kommit fram till i flera stycken överlappande men ändå lite olika perspektiv på krisen och öppningarna för förändring.

Låt oss först ta del av David Harveys förklaring av vad det var som hände 2008 och framåt. Vad var det som ledde fram till krisen? Och varför kan vi vänta oss mer kris framöver? [Filmklippet är 11 minuter]

Gar Alperovitz diskuterar vidare kring krisen i nedanstående intervju. Intervjun är tagen från The Real News. När vi lyssnar på Gar Alperovitz är det värt att fundera på hur det han säger relaterar till vårt nordiska, svenska respektive finska, eller europeiska sammanhang. Ni väljer själva vad ni jämför med. Vad uppfattar ni som lika och vad är eventuellt annorlunda här? [Filmklippet är ca 15 minuter]

För både David Harvey och Gar Alperovitz befinner sig kapitalismen i en djup kris som knappast är ett övergående fenomen. Krisen bottnar enligt dem i motsägelser i hur den kapitalistiska ekonomin fungerar, såväl som i de relativa styrkeförhållanden mellan allmänheten och kapitalet. Båda uttrycker också ett stort intresse av att diskutera alternativ och öppningen för nåt nytt.

Vi ska nu lyssna på två författare som ser nya möjligheter inte minst på grund av den tekniska utvecklingen. Lyssa på båda eller välj ut en av dem.

Den ena av dessa är konsulten och samhällsdebattören Jeremy Rifkin som pratar om vad han kallar ”a zero marginal cost society” och ”a rising collaborative commons” som alternativ till det kapitalistiska ekonomiska systemet. I korthet ser Rifkin att dagens tekniska utveckling för med sig en ny ekonomiska situation där traditionellt vinstmaximerande företag kommer bli allt sämre lämpade att förvalta de nya möjligheter som växer fram. Till exempel är information, energi och transporter på väg att bli alltmindre lämpade att säljas med profit. Dessa och många andra produkter och tjänster kan endast nyttjas effektivt genom samverkansorienterade eller med andra ord kooperativa förvaltningsformer.  Rifkin ser därför framför sig att allmännyttiga föreningar och den sociala ekonomin till följd av detta kan väntas ta upp kampen med kapitalistiskt förvaltade företag och på sikt ge de senare en  mer marginell roll i samhället.  [Radioinslaget är ca 34 min långt.]

Den andra är brittiska journalisten Paul Mason som är inne på ett liknande spår i sin bok Post Capitalism – A Guide to the Future . Ni får bekanta er med hans tankar på valfritt sätt.

Ni kan läsa en lite längre artikel med några videoklipp och andra referenser inkluderade, noga eller mer översiktligt, här ->

Eller en kortare recension med länkar till fler artiklar här ->

Ni kan också välja att ta del av följande filmade föreläsning med Paul Mason. [Filmklippet är ca 18 minuter]

Frågor att reflektera kring på Google plus  vecka 44-45:

  • Vad tyckte du var intressant i ovanstående författares sätt att se på dagens kriser, kapitalismens motsägelser och öppningarna för förändring?
  • Vilka frågor väcks hos dig av ovanstående presentationer?
  • Vad tycker du om de perspektiv som du tagit del av? Kan nåt av detta vara värdefullt att ta med in i en diskussion om de lokala  utmaningarna där du bor?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->

 

Framtidsscenarier – Vilken väg väljer vi?

Historien kan ta olika vändningar under de kommande årtiondena.
Historien kan ta olika vändningar under de kommande årtiondena. Great Transition Initiative står bakom en framtidsstudie som pekar på 6 möjliga, men i olika grad sannolika framtidsbilder.                           Källa: www.greattransition.org/

Vecka 43 diskuterar vi ”Framtidsscenarier – Vilken väg väljer vi?”.

Hann du inte läsa och titta på allt förra veckan? Ingen fara! Läs bloggposten och fundera på någon eller några av reflektions- och diskussionsfrågorna för vecka 42 nu denna vecka! Dela gärna nån tanke eller observation på Google plus. OBS! Om ni har en lokal studiegrupp får ni gärna som grupp referera lite av era diskussioner i Google plus-gruppen.

Första veckan tittade vi på kopplingen mellan demokrati och ekologi. Vi tog upp begreppen socialekologi och politisk ekologi. Vi kom också in på frågan om hur krisen och utmaningarna ser ut lokalt där vi bor. Denna vecka blickar vi framåt för att få perspektiv på de val som våra lokalsamhällen och regioner står inför.

Framtidsscenarier

Vi kommer att studera framtidsscenarier. En poäng med att utforska framtidsscenarier är att vi annars lätt fastnar i vissa mer eller mindre stereotypa genrer när vi tänker på framtiden. Till exempel kan vi lätt föreställa oss att allt fortsätter som idag eller att allt går riktigt åt skogen, eller så gillar vi att tänka oss att ny teknik kommer lösa alla problem åt oss.

Global Scenario Group, en arbetsgrupp kopplad till Stockholm Environment Institute, har länge jobbat med framtidsstudier för bland annat FNs miljöorgan UNEP. Ur Global Scenario Groups arbete har det sedan vuxit fram ett intressant initiativ som heter Great Transition Initiative (GTI), som vi tänkte ta hjäp av i det här avsnittet. Deras arbete syftar dels till att studera trender i samtiden, och dels till att analysera villkoren för att få till stånd en önskvärd omställning av samhället.

Titta på denna korta presentation av GTI:s sätt att se på framtiden och  beskriva de drivkrafter som formar den:

Titta även på det här videoklippet (med lägre tempo än det föregående),  där Paul Raskin berättar mer ingående om hur de tänkt:

Mer om scenarierna som presenteras av Great Transition Initiative finns att läsa här. (Obs! Klicka i bilderna för att läsa mer om respektive scenario) ->

Vad formar framtiden?

Innan vi går vidare och tittar på ytterligare en framtidsstudie, som fokuserar på städernas framtid, så kan det vara på sin plats att fundera några varv på vilka drivkrafter det är som styr vilken framtid vi får.

Nedanstående bild sammanfattar Great Transition Initiatives syn på detta. De delar in drivkrafterna i direkta drivkrafter (på engelska ”proximate drivers”) och yttersta drivkrafter (på engelska ”ultimate  drivers”).

drivkrafter

Förändring i samhället sker genom förändringar av de direkta eller av de yttersta drivkrafterna. Mycket av dagens politik begränsar sig dock till att jobba enbart med de direkta drivkrafterna. För att få till stånd en stor omställning av samhället (”a great transition”) så krävs det däremot djupgående förändringar inte bara av de direkta drivkrafterna utan också av de yttersta drivkrafterna –  vi måste förändra värderingar, kultur, synsätt och inte minst maktstrukturer. Då blir givetvis frågan hur vi gör det?

Städernas framtid

Den frågan kan bli enklare att diskutera om vi angriper den utifrån ett lokalt perspektiv:  Hur ser problemen vi står inför ut på lokal nivå –  i våra städer eller kommuner? Redan förra veckan var detta en fråga som vi kastade ut till er. Vi frågade:

  • På vilket sätt märker du av den ekologiska krisen? Vad uppfattas som de stora problemen  där du bor?
  • Hur uppfattar du att människor brukar prata om miljöproblem och den ekologiska krisen? Vad eller vilka brukar de se som ansvariga?

Om du/ni inte hade tid att resonera om de här frågorna förra veckan så får ni alltså en ny chans denna vecka.

Som utgångspunkt för den här diskussionen använder vi texten ”Four Scenarios for the Future of Cities: Collapse, Ruralized, Divided, or Resilient City” (länk längre ner). För att förstå texten kan det vara bra att veta att den är hämtad ur boken Resilient City: Responding to Peak Oil and Climate Change. Boken är författad av Peter Newman, Timothy Beatley och Heather M. Boyer och kom ut januari 2009 på Island Press.

Som bokens titeln anger handlar den om hur städer kan förhålla sig till och hantera  dels klimatförändringar, men också det som brukar kallas ”peak oil”, eller ”oljetoppen” på svenska – alltså detta att den årliga oljeproduktionen ”toppar” globalt  och därefter kommer att minska.

Författarnas utgångspunkt är att dessa förändringar ställer städer inför en rad utmaningar. Städer kan agera förutseende och kraftfullt och därigenom klara av utmaningarna, eller så kan de misslyckas med detta och bli offer för stigande oljepriser och ett förändrat klimat och de konsekvenser detta för med sig. Förenklat ser de framför sig en framtid med städer präglade av antingen hopp eller av rädsla. De städer som kommer präglas av hopp är de som lyckas gripa tag i utmaningarna och bygga resiliens, dvs ett stadsliv som tål de påfrestningar som följer av minskande tillgång på billiga fossila bränslen och ett i en eller annan utsträckning förändrat klimat.

Det utdrag ur boken som vi läser är också ett inlägg i diskussionen om vad som utgör en hållbar omställning. I vilken grad kräver omställningen stora gemensamma, kommunala och regionala ansträngningar i kombination med livsstilsförändringar och i vilken grad är det rimligt att mer ensidigt fokusera på förändringar på hushålls- och individnivå? Författarna förkastar inte arbetet för förändringar på individ och hushållsnivå, men argumenterar för att ett ensidigt fokus på såna förändringar och en oförmåga att driva igenom större förändringar på kommunal och regional nivå riskerar att leda till ett alltmer segregerat landskap där enbart enklaver av ekologiskt anpassade kvarter och stadsdelar lever med välfärd medan ett flertal stadsdelar och kvarter får leva med allt större svårigheter på grund av oljetoppen och de globala klimatförändringarna.

Obs! Så det inte blir för mycket för er: Läs framförallt de tre senare scenariebeskrivningar i texten (Scenario 2: Ruralized City, Scenario 3: Divided City och Scenario 4: Resilient City (s.41-54)).  Inledningen och beskrivningen av Scenario 1 kan ni hoppa över.

Läs kapitel 3 ur boken, ”Four Scenarios for the Future of Cities: Collapse, Ruralized, Divided, or Resilient City” ( s.41-54). Se läsanvisning ovan ->

Frågor att reflektera kring på Google plus  vecka 43:

  • Använd gärna din egen lokala horisont som utgångspunkt och tänk kring frågan: vad talar för de olika  scenarierna som du läst om? Vad talar mot respektive scenario? Vilka krafter styr utveckling där du bor?
  • Vilken sorts samhällsutveckling vill du se? Vad tänker du att du kan göra för att denna ska bli verklighet?
  • Hur tänker du att  du/vi kan förändra samhällets direkta respektive yttersta drivkrafter?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->